1. Definitioner
2. Ursprunget till fördomar
3. Manifestation av fördomar
4. Fördomar i samband med våld i nära relation och dess konsekvenser
5. Strategier mot fördomar
6. Fem steg för att motverka personliga fördomar
Introduktion
Välkommen till Modul 8 om ”Stereotyper och omedvetna fördomar”. Den här modulen är avsedd för självstudier. Du kan arbeta med den här modulen i din egen takt, välja vilka övningar du vill göra och pausa när som helst för att fortsätta senare.
I den här modulen kommer du att utforska hur stereotyper och omedvetna fördomar påverkar våra uppfattningar och beteenden. Du kommer att få en bättre förståelse för varför stereotyper och omedvetna fördomar spelar en viktig roll i samband med våld i nära relation. Att bedöma och ta itu med dessa fördomar är avgörande, eftersom fördomar kan påverka hur vi uppfattar och tolkar situationer och därmed leda till orättvisa bedömningar och missuppfattningar om offer och förövare av våld i hemmet, och oavsiktligt fortsätta att skuldbelägga offret eller minimera allvaret i övergrepp. Modul 8 syftar till att ge dig den kunskap och de verktyg som behövs för att utmana stereotyper och konfrontera omedvetna fördomar.
Kunskapsmål
+ Förstå ursprunget till och faktorer som bidrar till utvecklingen av omedvetna fördomar och stereotyper
+ Definiera nyckeltermer relaterade till omedvetna fördomar, stereotyper och fördomar
+ Utforska de faktorer som bidrar till utvecklingen av omedvetna fördomar
+ Identifiera och kategorisera olika typer av fördomar och deras inverkan på beslutsfattande och beteende
+ känna igen och analysera fall av omedvetna fördomar i vardagliga situationer, och särskilt i samband med våld i nära relation, hur omedvetna icke-verbala beteendemönster påverkar kommunikationen
+ Ägna sig åt självreflektion för att identifiera personliga omedvetna beteenden och utveckla strategier för att hantera känsliga situationer i samband med våld i nära relation
+ Tillämpa kunskapen på verkliga scenarier genom fallstudier för att utveckla konkreta handlingsalternativ
+ Förmåga att se sambandet mellan omedvetna tankemönster och begreppen mångfald och inkludering
Ta dig tid att reflektera över bilden.
- Vad är din första reaktion på den här bilden?
- Finns det några traditionella könsroller som du kommer att tänka på när du ser den här bilden? Om så är fallet, vilka?
- På vilket sätt utmanar eller förstärker denna bild traditionella könsroller?
- Vilka antaganden kan uppstå för dig när du ser en man som ägnar sig åt en aktivitet som traditionellt förknippas med kvinnor?
1. Definitioner
Eftersom det är viktigt att främja självmedvetenhet, känna igen skadliga attityder och beteenden och belysa de bredare samhälleliga konsekvenserna av dessa fenomen, presenteras definitionerna av bias, stereotyper, fördomar och diskriminering i detta avsnitt.1
Bias/kognitiv snedvidring/fördomar
Förvrängda kognitiva uppfattningar som leder till felaktiga bedömningar och beslutsfattande, ofta omedvetet
Förklaring: Vår hjärna gör ibland felaktiga bedömningar när vi bedömer saker eller fattar beslut utan att vi ens är medvetna om det.
Stereotyper
Generella bedömningar som kategoriserar individer baserat på ofullständig kunskap om sociala grupper som andra tror att de tillhör, vilket leder till vissa förväntningar på deras beteende och förmågor
Förklaring: Människor tror ibland att alla i en viss grupp beter sig eller ser likadana ut, även om de inte känner alla i den gruppen särskilt väl.
Fördomar
Känslomässigt laddade värderingar av individer från specifika sociala grupper, som ofta härrör från förekomsten av stereotyper
Förklaring: Ibland har människor starka känslor för vissa grupper av människor och tror att de är bättre eller sämre baserat på vad de hört eller tror.
Diskriminering
Beteendemässiga reaktioner på stereotypa bedömningar, som kan ha negativa eller positiva effekter i frågor om lika möjligheter.
Förklaring: När människor behandlar andra annorlunda för att de tror att de vet något om dem bara genom att titta på dem, kan det få dem att känna sig bra eller dåliga. I en rättvis värld bör alla ha samma möjligheter.
Under avsnittet ”Fördomar i samband med våld i nära relation och dess konsekvenser” presenteras exempel på de definierade begreppen i samband med våld i nära relation.
2. Ursprunget till fördomar
Genom att förstå ursprunget till fördomar kan vi utforska de grundläggande orsaker och underliggande mekanismer som bidrar till att fördomar bildas och vidmakthålls. Alla har fördomar, oavsett kön, utbildning eller social status. De kan hjälpa våra hjärnor att fatta snabba beslut, men kan också leda till diskriminering och att vi fattar dåliga beslut.2
Följande video förklarar detta väl och vilken roll våra hjärnor spelar i det.
Våra individuella fördomar påverkas av våra tankesystem och våra erfarenheter.
1. Tankesystem
- Två system för tänkande: System 1 (omedvetet) och System 2 (medvetet)
- System 1: gör det möjligt för oss att agera snabbt baserat på lagrade erfarenheter
Exempel: När vi kör bil reagerar vi omedelbart om ett barn springer ut i vägen.
- System 2: långsammare och kräver medveten ansträngning.
Exempel: När vi är uppmärksamma på ett samtal eller letar efter någon i en folkmassa.
2. Erfarenheter
- Erfarenheter formar våra omedvetna tankeprocesser.
- Ibland kan dessa processer vara felaktiga eller gå emot våra medvetna övertygelser (= omedvetna fördomar).
Exempel: Vi tenderar att föredra personer från vår egen kultur på grund av våra tidigare erfarenheter.
Viktiga medskick
- Omedvetna fördomar kan uppstå på grund av informationsöverflöd, lågt informationsvärde, behov av snabba beslut och mångsidig information.
- De är som genvägar som våra hjärnor använder, särskilt när vi känner oss stressade eller rädda.
- Ibland kan dessa genvägar leda till orättvis behandling eller diskriminering, och därför är det viktigt att förstå sina egna omedvetna fördomar.
- För att hantera omedvetna fördomar bör vi ifrågasätta våra uppfattningar och omvärdera våra erfarenheter.
3. Manifestation av fördomar
4. Fördomar i samband med våld i nära relation och dess konsekvenser
5. Strategier mot fördomar
1. Motverka stereotypa bilder = tänk bort stereotyper:
Reflektionsfrågor
1. Vad är huvudbudskapet i videon?
2. Hur och på grundval av vilka egenskaper delar du in människor i grupper? Vilka egenskaper tillskriver du dem? Vilka diskurser bestämmer dessa ”klassificeringar”, var kommer dina fördomar ifrån (vänskapskretsen, media, politik)?
3. Vad innebär dessa överväganden för mångfald och inkludering i vårt samhälle?
Exempel III: Vad tänker du på när du ser en kvinnlig president dekorera en högt uppsatt militär kvinna? Vad tänker du på när du ser en svart kvinna som ledamot av Europaparlamentet? Är detta något som överraskar dig?
Se bortom siffrorna och se vad som döljer sig bakom dem:
- 69 % av européerna anser att kvinnor är mer benägna än män att fatta beslut som grundar sig på känslor.
- 32 % av ledamöterna i de nationella parlamenten i EU är kvinnor.
- 5 % av de valda ledamöterna i Europaparlamentet (2019-2025) tillhör etniska minoriteter.
- 8 % av vd:arna för stora börsnoterade företag i EU är kvinnor.
2. Individualisering = att fokusera på det unika hos varje person:
- Vi bör inte döma någon baserat på våra första intryck eller vad vi tycker om den grupp som personen verkar tillhöra.
- Det är viktigt att ta sig tid och lära känna personen som en individ.
- Vi kan utmana våra stereotyper genom att lära oss mer om personen och se deras unika egenskaper.10
Följande tre videor visar hur ämnet mångfald framgångsrikt tas upp i reklamkampanjer.
Reflektionsfrågor
1. Vad är huvudbudskapet i dessa videor? Vad har de gemensamt?
2. Hur relaterar de till strategin för individualisering?
3. Vad innebär dessa överväganden för mångfald och inkludering i vårt samhälle?
Fall studie: Offer för våld i nära relation med missbruk
Anna är en 28-årig kvinna som har utsatts för våld av sin partner Markus i flera år. Förutom det fysiska och känslomässiga våldet kämpar Anna också med drogberoende. Hon är beroende av kokain och använder det regelbundet som en copingmekanism för att hantera de traumatiska upplevelserna i sitt förhållande. Anna har gjort flera misslyckade försök att bryta sig loss från Markus och övervinna sitt beroende.
Reflektionsfrågor
1. Hur kan stereotyper och fördomar påverka samhällets förståelse av offer för våld i nära relation med drogberoende?
2. Vilka ytterligare utmaningar kan kvinnor som Anna ställas inför på grund av kombinationen av våld i nära relation och drogberoende?
3. Hur kan begreppet individualisering bidra till att förändra synen på och stödet till offer för våld i nära relation med drogberoende?
Fallstudie: Äldre våldsutsatt i nära relation
Robert är en 80-årig man som har bott med sin vuxne son, Michael, under de senaste åren. Tyvärr har deras livssituation förvandlats till en nära relation med våld. Michael utsätter Robert för verbalt och fysiskt våld, ofta genom att skälla ut honom och slå honom. På grund av sin höga ålder och sviktande hälsa känner sig Robert hjälplös och instängd i situationen. Han vet inte hur han ska hitta hjälp eller fly från våldet på grund av sina fysiska begränsningar och beroendet av sin son.
Reflektionsfrågor
1. Hur kan stereotyper och fördomar påverka samhällets uppfattning om våldsuttsatta äldre?
2. Vilka ytterligare utmaningar kan offer som Robert möta när det gäller att söka hjälp och fly från våld på grund av sin höga ålder?
3. Hur kan begreppet individualisering bidra till att öka medvetenheten och ge skräddarsytt stöd till våldsutsatta äldre?
3. Kontaktteori = positiv kontakt bidrar till att minska stereotyper:
- När vi har positiva erfarenheter av människor från olika grupper kan det göra oss mindre benägna att tro på stereotyper.11
Vissa brottsoffergrupper löper större risk än andra att utsättas för stereotyper och omedvetna fördomar, till exempel män som offer, funktionshindrade offer, offer i en hbtqi+-relation, offer med låg eller hög socioekonomisk bakgrund och invandrade personer. Följande fem fallstudier illustrerar detta.
Falstudie: Manligt offer för våld i nära relation
John är en 35-årig man som har haft ett långvarigt förhållande med sin partner Sarah. Under de senaste månaderna har deras förhållande försämrats avsevärt. Sarah har uppvisat ett alltmer aggressivt och våldsamt beteende mot John. Hon skriker åt honom, misshandlar honom verbalt och angriper honom fysiskt genom att slå och sparka honom. John känner sig hjälplös och skäms för mycket för att berätta för sina vänner eller polisen eftersom han är rädd att ingen kommer att tro honom och att han inte kommer att tas på allvar eller ses som svag.
Reflektionsfrågor
1. Vilka stereotyper och fördomar kan ses i denna fallstudie? Vilka egna fördomar kan påverka Johns uppfattningar?
2. Vilka utmaningar kan manliga offer för våld i nära relation möta när det gäller stigma och samhällets uppfattning?
3. Hur kan kontaktteorin bidra till att förändra synen på manliga offer för våld i nära relation och främja stöd?
Fallstudie: våldsutsatt kvinna med funktionsnedsättning
Emily är en 40-årig kvinna med en fysisk funktionsnedsättning som lever i ett långvarigt äktenskap med sin man David. Under de senaste åren har deras förhållande blivit alltmer våldsamt. David misshandlar Emily både verbalt och fysiskt. Han förolämpar henne på grund av hennes funktionshinder och utnyttjar hennes beroende av honom för att utöva kontroll och manipulation. Emily känner sig fångad i sin hjälplöshet, eftersom hennes funktionsnedsättning utgör ytterligare hinder för att söka hjälp och att fly från en våldsam relation.
Reflektionsfrågor
1. Hur kan stereotyper och fördomar påverka synen på och det stöd som finns tillgängligt för våldsutsatta personer med funktionsnedsättning?
2. Vilka särskilda utmaningar kan kvinnor som Emily uppleva när det gäller våld i nära relation, på grund av sin funktionsnedsättning?
3. Hur kan kontaktteorin bidra till att öka medvetenheten om de behov och det stöd som finns tillgängligt för funktionshindrade offer för våld i nära relation, samtidigt som deras unika erfarenheter erkänns?
Fallstudie: Våld i en hbtqi+-relation
Lisa och Emma är ett samkönat par i 30-årsåldern som har dejtat i några månader. På senare tid har Lisa, som identifierar sig som lesbisk, börjat bete sig kränkande mot Emma, som identifierar sig som bisexuell. Lisa förolämpar och förminskar Emma verbalt och använder nedsättande språk relaterat till hennes bisexualitet. Emma känner sig instängd och rädd för att prata med någon om det, eftersom hon oroar sig för potentiell stigmatisering och diskriminering från både hbtqi+-gruppen och samhället. Hon vill inte lämna Lisa, eftersom hon älskar henne.
Reflektionsfrågor
1. Hur kan stereotyper och fördomar påverka förståelsen för och stödet till offer för våld i nära relation inom hbtqi+-samhället?
2. Vilka ytterligare utmaningar kan offer som Emma ställas inför när det gäller att söka hjälp och bryta sig loss från våld i en samkönad relation?
3. Hur kan kontaktteorin bidra till att öka medvetenheten, främja inkludering och tillhandahålla skräddarsytt stöd för våldsutsatta hbtqi+- personer?
Fallstudie: Våldsutsatt person som är socioekonomiskt priviligerad
Isabella är en 35-årig kvinna som bor i ett exklusivt område. Hon har varit gift med sin man, Charles, de senaste 10 åren. Charles, en framgångsrik affärsman, slår henne regelbundet och säger åt henne att täcka blåmärkena med sina kläder. Isabella är rädd för att söka hjälp, då hon är rädd för att det kan leda till offentlig granskning och skada hennes rykte och sociala ställning.
Reflektionsfrågor
1. Hur kan stereotyper och fördomar om den socioekonomiska bakgrunden påverka synen på våld i nära relation?
2. Vilka ytterligare utmaningar kan offer som Isabella ställas inför när det gäller att söka hjälp och bryta sig loss från våld i nära relation, på grund av sin socioekonomiska status?
3. Hur kan en förståelse av maktdynamiken, inklusive ekonomisk kontroll, bidra till att förbättra stödsystemen för våldsutsatta kvinnor från socioekonomiskt priviligerade miljöer?
Fallstudie: Våldsutsatt person med migrantbakgrund
Amina är en 30-årig kvinna som invandrat till ett nytt land från ett konservativt, patriarkalt samhälle. Hon ställs inför många utmaningar när hon ska anpassa sig till sitt nya liv och sin nya kultur. Aminas make Farid använder hennes invandrarstatus och begränsade språkkunskaper som verktyg för manipulation och kontroll, och utnyttjar hennes rädsla för utvisning och isolering från sin familj och sitt samhälle, vilket gör att hon inte vågar be om hjälp.
Reflektionsfrågor
1. Hur kan kulturella stereotyper och fördomar påverka synen på och det stöd som finns tillgängligt för kvinnor med migrantbakgrund som Amina som utsätts för våld i nära relation?
2. Vilka ytterligare utmaningar kan Amina ställas inför på grund av sin migrationsbakgrund när det gäller våld i nära relation och att söka hjälp?
3. Hur kan kulturell känslighet och medvetenhet spela roll för att ge stöd till våldsutsatta personer med migrantbakgrund och samtidigt respektera deras unika kulturella erfarenheter?
4. Perspektivtagande = att sätta sig in i den andra personens situation:
- Det är viktigt att försöka förstå hur någon annan kan känna eller tänka, och vi bör föreställa oss hur vi skulle känna om vi befann oss i deras situation.12
Exempel:
Vad ser jag? Vad läser eller hör jag?
En kvinna med slöja kommer in på kontoret.
Vad tänker jag? Hur klassificerar jag?
Kvinnan är muslim.
Vad känner jag då? Vilka känslor väcker situationen hos mig? Hur bedömer och beslutar jag?
Kvinnan är självsäker. / Jag tycker synd om kvinnan. / etc.
Rollspel är ett bra sätt att förstå effekterna av stereotyper och omedvetna fördomar i samband med våld i nära relation.
Förslag på rollspel hittar du under utbildningsmaterial för utbildare.
6. Fem steg för att motverka personliga fördomar
Att konfrontera sina egna fördomar i samband med våld i nära relation är viktigt eftersom fördomar kan motverka adekvat bemötande och stöd till våldsutsatta personer. Denna medvetenhet är en del av en bredare insats, inklusive att sträva efter jämlikhet, skydda marginaliserade grupper i samhället och motverka den negativa effekten av mediebudskap. Att känna igen och ta itu med dessa fördomar är avgörande för att våldsutsatta personer ska kunna få den hjälp och rättvisa de behöver, oavsett bakgrund. Dessa steg ger dig praktiska verktyg för att identifiera och utmana dina egna fördomar.13
1. Acceptera att du har fördomar:
- Ibland har vi vissa sätt att tänka som kanske inte är rättvist för alla.
- Det är viktigt att lära sig mer om dessa sätt att tänka och hur de kan påverka våra beslut.
2. Identifiera situationer där misstag kan ske:
- Det finns tillfällen då vi kanske inte fattar de bästa besluten eftersom vi har bråttom eller känner oss arga.
- Det är bra att be vänner och kollegor om feedback för att förstå våra preferenser och mönster.
3. Analysera hur du ser saker:
- När vi ser något har vi tankar och känslor om det.
- Vi kan fråga oss själva vad vi ser, vad vi tänker och hur det får oss att känna.
4. Förstå varifrån våra fördomar kommer:
- Våra erfarenheter och den kultur vi växer upp i formar hur vi ser och bedömer saker.
- Vi kan fundera på var våra idéer kommer ifrån och hur de kan skilja sig från andras.
5. Minska fördomar och var medveten om dem:
- Om vi inser att vi har fördomar kan vi arbeta på att förändra dem.
- Att lära sig mer om olika ämnen kan hjälpa oss att dra rättvisare slutsatser.
Utbildningsmaterial som kan användas för en workshop eller för självstudier hittar du här.
- Anti-Bias. Unconscious Bias, Stereotype und Vorurteile (in German). https://www.anti-bias.eu/wissen/definitionen/unconsciousbias-definition/ ↩︎
- Anti-Bias. Denkfehler! Wie Unconscious Bias entstehen (in German). https://www.anti-bias.eu/wissen/entstehung-von-bias/denkfehler-wie-unconscious-bias-entstehen/ ↩︎
- Anti-Bias. Biases von A-Z (in German). https://www.anti-bias.eu/wissen/biases-von-a-z/ ↩︎
- The Center for Relationship Abuse Awareness. Gender Norms and Gender Role Expectations. https://stoprelationshipabuse.org/action/rape-culture/#genderroleexpectations ↩︎
- The Center for Relationship Abuse Awareness. Gender Norms and Gender Role Expectations. https://stoprelationshipabuse.org/action/rape-culture/#genderroleexpectations ↩︎
- The Center for Relationship Abuse Awareness. Objectification. https://stoprelationshipabuse.org/action/rape-culture/#objectification ↩︎
- The Center for Relationship Abuse Awareness. Trans-Misogyny. https://stoprelationshipabuse.org/action/rape-culture/#trans%20misogyny ↩︎
- The Center for Relationship Abuse Awareness. Avoiding Victim Blaming. https://stoprelationshipabuse.org/educated/avoiding-victim-blaming/ ↩︎
- Anti-Bias. Counterstereotype Imaging – Stereotype wegdenken (in German). https://www.anti-bias.eu/anti-bias-strategien/schritte-gegen-persoenliche-bias/counterstereotype-imaging/ ↩︎
- Anti-Bias. Individuation – auf die Einzigartigkeit jedes Menschen fokussieren (in German). https://www.anti-bias.eu/anti-bias-strategien/schritte-gegen-persoenliche-bias/individuation/ ↩︎
- Anti-Bias. Kontakttheorie – Kontakt hilft Stereotype und Vorurteile zu reduzieren (in German). https://www.anti-bias.eu/anti-bias-strategien/schritte-gegen-persoenliche-bias/kontakttheorie/ ↩︎
- Anti-Bias. Perspektivenübernahme – in die Schuhe des Gegenübers schlüpfen (in German). https://www.anti-bias.eu/anti-bias-strategien/schritte-gegen-persoenliche-bias/perspektivenuebernahme/ ↩︎
- Anti-Bias. 5 Schritte gegen persönliche Biases (in German). https://www.anti-bias.eu/anti-bias-strategien/schritte-gegen-persoenliche-bias/5-schritte-gegen-persoenliche-bias/ ↩︎