Litteratur
Sondern, L., & Pfleiderer, B. (2020). Why the integration of sex and gender aspects will improve Domestic Violence Risk Assessment. European Law Enforcement Research Bulletin, (20), 155-165. Retrieved from https://www.researchgate.net/publication/347204431_Why_the_integration_of_sex_and_gender_aspects_will_improve_domestic_violence_risk_assessment#fullTextFileContent
https://www.dw.com/en/men-as-victims-of-domestic-violence-i-was-paralyzed/a-55472456
Videor
Training videos
Ursprunget till fördomar
Om du inte ser videon, använd en annan webbläsare, eller tryck här: https://www.ted.com/talks/chimamanda_ngozi_adichie_the_danger_of_a_single_story.
Könsnormer och förväntningar på könsroller
Reflektionsfråga
Hur porträtteras männen i videon om maskulinitet i Disneyfilmer? Vilka negativa konsekvenser kan en sådan representation av maskulinitet få för pojkar?
Reflektionsfråga
Hur kan samhällets idéer om maskulinitet bidra till en acceptans av våld mot kvinnor?
Män som offer för våld i nära relationer
Reflektionsfrågor
1. Vilka hinder möter män när de anmäler det våld de utsätts för i en relation?
2. Vilka hinder kan kulturella föreställningar om maskulinitet skapa för män som utsätts för våld i nära relationer och som söker hjälp hos myndigheter, rättsväsendet och hälso- och sjukvården?
3. Hur kan kulturella föreställningar om maskulinitet påverka hjälpsökande beteende hos män som utsatts för våld i nära relationer?
4. Hur kan mäns egna fördomar om kön bidra till deras syn på och reflektion över sina egna erfarenheter av våld i nära relationer?
Objektifiering av kvinnor i media
Exampel: Robin Thicke – Blurred Lines
Text
Everybody get up
Hey, hey, hey
Hey, hey, hey (Uh)
Hey, hey, hey (Ha-ha!) (Woo!)
Tune me up
If you can’t hear what I’m trying to say (Hey girl, come here!)
If you can’t read from the same page (Hey)
Maybe I’m going deaf (Hey, hey, hey)
Maybe I’m going blind (Hey, hey, hey)
Maybe I’m out of my mind, mind (Hey, hey, hey)
Okay, now he was close
Tried to domesticate you
But you’re an animal
Baby, it’s in your nature (Meow)
Just let me liberate you (Hey, hey, hey)
You don’t need no takers (Hey, hey, hey)
That man is not your maker (Hey, hey, hey)
And that’s why I’m gon’ take a good girl (Everybody get up)
I know you want it (Hey)
I know you want it
I know you want it
You’re a good girl (Hey, hey)
Can’t let it get past me (Oh yeah)
You’re far from plastic (Alright)
Talkin’ ’bout getting blasted
I hate these blurred lines
I know you want it (Hey)
I know you want it (Oh-oh-oh-oh, yeah-yeah)
I know you want it
But you’re a good girl (Ah, hey)
The way you grab me
Must wanna get nasty (Ah, hey, hey)
Go ahead, get at me (Everybody get up) (Come on!)
What do they make dreams for
When you got them jeans on? (Why?)
What do we need steam for?
You the hottest bitch in this place
I feel so lucky (Hey, hey, hey)
You wanna hug me (Hey, hey, hey)
What rhymes with hug me? (Hey, hey, hey)
Hey! (Everybody get up)
Okay, now he was close
Tried to domesticate you
But you’re an animal
Baby, it’s in your nature (Uh-huh)
Just let me liberate you (Hey, hey, hey) (Uh-huh)
You don’t need no takers (Hey, hey, hey) (Uh-huh)
That man is not your maker (Hey, hey, hey) (Uh-huh)
And that’s why I’m gon’ take a good girl (Everybody get up)
I know you want it
I know you want it (Hey)
I know you want it
You’re a good girl
Can’t let it get past me (Hey)
You’re far from plastic (Oh)
Talkin’ ’bout getting blasted (Everybody get up)
I hate these blurred lines (Hate them lines)
I know you want it (I hate them lines)
I know you want it (I hate them lines)
I know you want it
But you’re a good girl (Good girl)
The way you grab me (Hustle Gang, homie)
Must wanna get nasty (Let go) (I say Rob)
Go ahead, get at me (Let me holla at ’em real quick)
One thing I ask of you
Let me be the one you back that ass up to (Come on!)
Go from Malibu to Paris, boo (Yeah)
Had a bitch, but she ain’t bad as you (Uh-uh, ayy)
So, hit me up when you pass through (Oh)
I’ll give you something big enough to tear your ass in two
Swag on ’em even when you dress casual
I mean, it’s almost unbearable (Hey, hey, hey!) (Everybody get up)
In a hundred years not dare would I
Pull a Pharcyde, let you pass me by
Nothin’ like your last guy, he too square for you
He don’t smack that ass and pull your hair like that (You like it)
So I’m just watchin’ and waitin’
For you to salute the true big pimpin’
Not many women can refuse this pimpin’
I’m a nice guy, but don’t get it confused, get pimpin’ (Everybody get up)
Shake your rump
Get down, get up
Do it like it hurt, like it hurt
What, you don’t like work?
Hey! (Everybody get up)
Baby, can you breathe?
I got this from Jamaica
It always works for me
Dakota to Decatur (Uh-huh)
No more pretending (Hey, hey, hey) (Uh-huh)
’Cause now you’re winning (Hey, hey, hey) (Uh-huh)
Here’s our beginning (Hey, hey, hey) (Uh-huh)
I always wanted
You’re a good girl (Everybody get up)
I know you want it (Hey)
I know you want it
I know you want it
You’re a good girl
Can’t let it get past me (Oh yeah)
You’re far from plastic (Alright)
Talkin’ ’bout getting blasted
I hate these blurred lines (Everybody get up)
I know you want it (Hey)
I know you want it (Oh-oh-oh-oh, yeah-yeah)
I know you want it
But you’re a good girl (Ah, hey)
The way you grab me
Must wanna get nasty (Ah, hey, hey)
Go ahead, get at me
Everybody get up
Everybody get up
Hey, hey, hey
Hey, hey, hey
Hey, hey, hey
Reflektionsfråga
Robin Thickes Blurred Lines har kallats en ”våldtäktshymn”. Varför tror du att den här låten kallades så? Vilket budskap sänder den här låten?
Representation av hbtqi+ i media
Reflektionsfråga
Vilka konsekvenser kan bristande eller felaktig representativitet få för synen på fall av våld i nära relationer i hbtqi+-relationer? Hur kan olika medierepresentativitet bidra till att bryta ner stereotyper?
Motverka stereotypa bilder
Reflektionsfråga
1. Vad är huvudbudskapet i videon?
2. Hur och på grundval av vilka egenskaper delar du in människor i grupper? Vilka egenskaper tillskriver du dem? Vilka diskurser bestämmer dessa ”klassificeringar”, var kommer dina fördomar ifrån (vänskapskretsen, media, politik)?
3. Vad innebär dessa överväganden för mångfald och inkludering i vårt samhälle?
Individuation
Följande tre videor visar hur ämnet mångfald framgångsrikt tas upp i reklamkampanjer.
Om du inte ser videon, använd en annan webbläsare, eller tryck här: https://youtu.be/pcSP1r9eCWw.
Om du inte ser videon, använd en annan webbläsare, eller tryck här: https://youtu.be/IocLkk3aYlk.
Om du inte ser videon, använd en annan webbläsare, eller tryck här: https://youtu.be/13WZij3xmCA.
Reflektionsfråga
1. Vad är huvudbudskapet i dessa videor? Vad har de gemensamt?
2. Hur relaterar de till strategin för individualisering?
3. Vad innebär dessa överväganden för mångfald och inkludering i vårt samhälle?
Ytterligare videorekommendationer
- ‘Oppressed Majority’ om att vända på könsrollerna: http://www.th-ink.co.uk/2014/02/13/short-french-film-reversing-gender-roles/
- ‘Submission’ by van Gogh: https://www.youtube.com/watch?v=iq8–myC9nM
- ‘Illustrating gender’- projektet, animerade videor baserade på genusvetenskapens bidrag till konstruktionen av kön: http://www.dibgen.com/index-en.html
Fallstudier
Falstudie: Manligt offer för våld i nära relation
John är en 35-årig man som har haft ett långvarigt förhållande med sin partner Sarah. Under de senaste månaderna har deras förhållande försämrats avsevärt. Sarah har uppvisat ett alltmer aggressivt och våldsamt beteende mot John. Hon skriker åt honom, misshandlar honom verbalt och angriper honom fysiskt genom att slå och sparka honom. John känner sig hjälplös och skäms för mycket för att berätta för sina vänner eller polisen eftersom han är rädd att ingen kommer att tro honom och att han inte kommer att tas på allvar eller ses som svag.
Reflektionsfrågor
1. Vilka stereotyper och fördomar kan ses i denna fallstudie? Vilka egna fördomar kan påverka Johns uppfattningar?
2. Vilka utmaningar kan manliga offer för våld i nära relation möta när det gäller stigma och samhällets uppfattning?
3. Hur kan kontaktteorin bidra till att förändra synen på manliga offer för våld i nära relation och främja stöd?
Fallstudie: våldsutsatt kvinna med funktionsnedsättning
Emily är en 40-årig kvinna med en fysisk funktionsnedsättning som lever i ett långvarigt äktenskap med sin man David. Under de senaste åren har deras förhållande blivit alltmer våldsamt. David misshandlar Emily både verbalt och fysiskt. Han förolämpar henne på grund av hennes funktionshinder och utnyttjar hennes beroende av honom för att utöva kontroll och manipulation. Emily känner sig fångad i sin hjälplöshet, eftersom hennes funktionsnedsättning utgör ytterligare hinder för att söka hjälp och att fly från en våldsam relation.
Reflektionsfrågor
1. Hur kan stereotyper och fördomar påverka synen på och det stöd som finns tillgängligt för våldsutsatta personer med funktionsnedsättning?
2. Vilka särskilda utmaningar kan kvinnor som Emily uppleva när det gäller våld i nära relation, på grund av sin funktionsnedsättning?
3. Hur kan kontaktteorin bidra till att öka medvetenheten om de behov och det stöd som finns tillgängligt för funktionshindrade offer för våld i nära relation, samtidigt som deras unika erfarenheter erkänns?
Fallstudie: Våld i en hbtqi+-relation
Lisa och Emma är ett samkönat par i 30-årsåldern som har dejtat i några månader. På senare tid har Lisa, som identifierar sig som lesbisk, börjat bete sig kränkande mot Emma, som identifierar sig som bisexuell. Lisa förolämpar och förminskar Emma verbalt och använder nedsättande språk relaterat till hennes bisexualitet. Emma känner sig instängd och rädd för att prata med någon om det, eftersom hon oroar sig för potentiell stigmatisering och diskriminering från både hbtqi+-gruppen och samhället. Hon vill inte lämna Lisa, eftersom hon älskar henne.
Reflektionsfrågor
1. Hur kan stereotyper och fördomar påverka förståelsen för och stödet till offer för våld i nära relation inom hbtqi+-samhället?
2. Vilka ytterligare utmaningar kan offer som Emma ställas inför när det gäller att söka hjälp och bryta sig loss från våld i en samkönad relation?
3. Hur kan kontaktteorin bidra till att öka medvetenheten, främja inkludering och tillhandahålla skräddarsytt stöd för våldsutsatta hbtqi+- personer?
Fallstudie: Våldsutsatt person som är socioekonomiskt priviligerad
Isabella är en 35-årig kvinna som bor i ett exklusivt område. Hon har varit gift med sin man, Charles, de senaste 10 åren. Charles, en framgångsrik affärsman, slår henne regelbundet och säger åt henne att täcka blåmärkena med sina kläder. Isabella är rädd för att söka hjälp, då hon är rädd för att det kan leda till offentlig granskning och skada hennes rykte och sociala ställning.
Reflektionsfrågor
1. Hur kan stereotyper och fördomar om den socioekonomiska bakgrunden påverka synen på våld i nära relation?
2. Vilka ytterligare utmaningar kan offer som Isabella ställas inför när det gäller att söka hjälp och bryta sig loss från våld i nära relation, på grund av sin socioekonomiska status?
3. Hur kan en förståelse av maktdynamiken, inklusive ekonomisk kontroll, bidra till att förbättra stödsystemen för våldsutsatta kvinnor från socioekonomiskt priviligerade miljöer?
Fall studie: Offer för våld i nära relation med missbruk
Anna är en 28-årig kvinna som har utsatts för våld av sin partner Markus i flera år. Förutom det fysiska och känslomässiga våldet kämpar Anna också med drogberoende. Hon är beroende av kokain och använder det regelbundet som en copingmekanism för att hantera de traumatiska upplevelserna i sitt förhållande. Anna har gjort flera misslyckade försök att bryta sig loss från Markus och övervinna sitt beroende.
Reflektionsfrågor
1. Hur kan stereotyper och fördomar påverka samhällets förståelse av offer för våld i nära relation med drogberoende?
2. Vilka ytterligare utmaningar kan kvinnor som Anna ställas inför på grund av kombinationen av våld i nära relation och drogberoende?
3. Hur kan begreppet individualisering bidra till att förändra synen på och stödet till offer för våld i nära relation med drogberoende?
Fallstudie: Våldsutsatt person med migrantbakgrund
Amina är en 30-årig kvinna som invandrat till ett nytt land från ett konservativt, patriarkalt samhälle. Hon ställs inför många utmaningar när hon ska anpassa sig till sitt nya liv och sin nya kultur. Aminas make Farid använder hennes invandrarstatus och begränsade språkkunskaper som verktyg för manipulation och kontroll, och utnyttjar hennes rädsla för utvisning och isolering från sin familj och sitt samhälle, vilket gör att hon inte vågar be om hjälp.
Reflektionsfrågor
1. Hur kan kulturella stereotyper och fördomar påverka synen på och det stöd som finns tillgängligt för kvinnor med migrantbakgrund som Amina som utsätts för våld i nära relation?
2. Vilka ytterligare utmaningar kan Amina ställas inför på grund av sin migrationsbakgrund när det gäller våld i nära relation och att söka hjälp?
3. Hur kan kulturell känslighet och medvetenhet spela roll för att ge stöd till våldsutsatta personer med migrantbakgrund och samtidigt respektera deras unika kulturella erfarenheter?
Fallstudie: Äldre våldsutsatt i nära relation
Robert är en 80-årig man som har bott med sin vuxne son, Michael, under de senaste åren. Tyvärr har deras livssituation förvandlats till en nära relation med våld. Michael utsätter Robert för verbalt och fysiskt våld, ofta genom att skälla ut honom och slå honom. På grund av sin höga ålder och sviktande hälsa känner sig Robert hjälplös och instängd i situationen. Han vet inte hur han ska hitta hjälp eller fly från våldet på grund av sina fysiska begränsningar och beroendet av sin son.
Reflektionsfrågor
1. Hur kan stereotyper och fördomar påverka samhällets uppfattning om våldsuttsatta äldre?
2. Vilka ytterligare utmaningar kan offer som Robert möta när det gäller att söka hjälp och fly från våld på grund av sin höga ålder?
3. Hur kan begreppet individualisering bidra till att öka medvetenheten och ge skräddarsytt stöd till våldsutsatta äldre?
Rollspel
Rollspel: Perspektivtagning vid våld i hemmet på akutmottagningen
För utbildare:
- Varje deltagare ska anta sin tilldelade roll: Julia (våldsutsatt), David (partner) och Dr. Andersson (läkare).
- Deltagarna ska utgå från den roll de tilldelats och svara utifrån den tilldelade rollens perspektiv.
- Rollspelet bör utvecklas processinriktat, med deltagare som engagerar sig i konversationer och interaktioner baserat på den miljö och scen som tillhandahålls.
Vad deltagarna bör lära sig i detta rollspel:
Deltagarna bör förstå dynamiken i våld i nära relation beroende på vilken roll och grupp de tillhör.
- Deltagarna bör öva empati och perspektivtagande som läkare.
Varianter: Upprepa rollspelet igen med olika situationer för offer och/eller förövare. Den här gången är den våldsutsatta Davids homosexuella partner Alex, Davids fysiskt handikappade fru Elisabeth eller Davids gamla far Arthur som bor med honom.
Roller:
1. Offer för våld i nära relation: Julia
2. Partner: David
3. Läkare: Dr. Andersson
Situation:
Julia har haft svåra buksmärtor och uppsöker akutmottagningen på ett sjukhus. David, hennes partner, följer med henne. Läkaren är inte medveten om att Julia har blivit slagen i magen av David. Våld i nära relation har förekommit under många år i denna relation.
Scen:
Julia och David kommer in på akutmottagningen. Dr. Andersson, läkaren, hälsar dem välkomna och ber Julia att sätta sig ner.
Dr. Anderson: God morgon, vad kan jag hjälpa dig med?
Julia: Hej, jag –
David (avbryter): Julia har haft svåra buksmärtor i några dagar. Det blir värre, så vi kom hit.
Dr Andersson: Jag förstår. Vi kommer att ta hand om det. Julia, kan du ge mig mer information om när och hur det började och om hur smärtan känns just nu och om du har märkt några andra symtom?
Julia: Smärtan finns alltid där och är lokaliserad i min nedre del av buken. I –
David (avbryter): Hon känner sig illamående och har tappat aptiten.
Dr Andersson: Tack för informationen. Julia, har du haft några skador nyligen eller några specifika incidenter som kan ha orsakat din smärta?
David: (avbryter) Nej, hon har inte blivit skadad. Det är förmodligen bara en orolig mage.
Hur kan samtalet fortsätta i det här läget?
Reflektionsfrågor
- Hur kändes det att spela rollen som Julia, offret för våld i nära relation? Vilka känslor upplevde du?
- Som David, partnern, hur kändes det att ta förövarens perspektiv?
- Hur kändes det att spela rollen som Dr. Andersson, som sjukvårdspersonal som försöker bedöma Julias symptom? Upplevde du några utmaningar med att balansera empati och upprätthålla professionella gränser?
- Vad lärde du dig av detta rollspel om vikten av perspektivtagande och empati med offer för våld i nära relation?
Rollspel: Perspektivtagning för en situation med våld i nära relation på en tandvårdsklinik
För utbildare:
- Varje deltagare ska anta sin tilldelade roll: Jenny (offer), Mark (partner) och Dr. Miller (tandläkare).
- Deltagarna ska behålla sin roll och svara utifrån den tilldelade rollens perspektiv.
- Rollspelet bör utvecklas processinriktat, med deltagare som engagerar sig i konversationer och interaktioner baserat på den miljö och scen som tillhandahålls.
Vad deltagarna bör lära sig i detta rollspel:
- Deltagarna bör förstå dynamiken i våld i nära relation beroende på vilken roll och grupp de tillhör.
- Deltagarna bör öva på empati och perspektivtagande som tandläkare.
Variationer: Upprepa rollspelet med olika inställningar för offer och/eller förövare. Den här gången är offret Marks homosexuella partner Peter, Marks fysiskt handikappade fru Sarah eller Marks äldre far John som bor med honom.
Roller:
1. Offer för våld i nära relation: Jenny
2. Partner: Mark
3. Tandläkare: Dr. Miller
Miljö:
Jenny lider av svår käksmärta och besöker akutmottagningen på en tandläkarmottagning. Mark, hennes partner, följer med henne. Tandläkaren är inte medveten om att Jenny har blivit slagen i ansiktet av Mark. Våld har förekommit under många år i denna relation.
Scen:
Jenny och Markus går in i besöksrummet. Dr. Miller, tandläkaren, hälsar på dem och ber Jenny att sätta sig ner.
Dr. Miller: God morgon, vad kan jag hjälpa dig med?
Jenny: Hej, jag…
Markus (avbryter): Jenny har haft mycket ont i käken. Det blir värre, så vi kom hit.
Dr. Miller: Jag förstår. Vi kommer att ta hand om det. Jenny, kan du ge mig mer information om när och hur det började och om hur smärtan känns just nu och om du har märkt några andra symtom?
Jenny: Smärtan finns alltid där och är lokaliserad i mitt högra ansiktsområde. I –
Mark (avbryter): Hon kan inte öppna munnen utan smärta och att käkleden knakar.
Dr Miller: Tack för informationen. Jenny, har du haft några skador nyligen eller några specifika incidenter som kan ha orsakat din smärta?
Mark (avbryter): Nej, hon har inte blivit skadad. Jag misstänker att Jenny bara gnisslar tänder.
Hur kan samtalet fortsätta i det här läget?
Reflektionsfrågor
- Hur kändes det att spela rollen som Jenny, offret för våld i nära relation? Vilka känslor upplevde du?
- Som Mark, partnern, hur kändes det att ta förövarens perspektiv?
- Hur kändes det att spela rollen som Dr. Miller, som sjukvårdspersonal som försöker bedöma Jennys symptom? Upplevde du några utmaningar med att balansera empati och upprätthålla professionella gränser?
- Vad lärde du dig av detta rollspel om vikten av perspektivtagande och empati med offer för våld i nära relation?
Övrigt utbildningsmaterial
Objektifiering av kvinnor i media
Övning
Känner du till några aktuella exempel på detta fenomen i media? Om inte, ta 10 minuter på dig för att göra lite efterforskningar.
Kändisfall
Chris Brown
2009 slog Chris Brown Rihanna och bilder på hennes blodiga ansikte dök upp I media. Efter att denna information blev offentlig fokuserade samhället inte på Chris Browns handlingar, utan skyllde istället på Rihanna.
Här är en redogörelse för vad som verkligen hände, hämtad från Chris Browns vittnesmål.
Även efter att fakta i fallet hade offentliggjorts fortsatte skuldbeläggandet av offret. Folk fortsatte att skuldbelägga henne genom att fokusera på ”varför hon gick tillbaka” istället för att fråga ”varför gjorde Chris Brown detta?” eller ”varför fortsätter vårt samhälle att acceptera våld i nära relation?”
Reflektionsfrågor
Varför tror du att Rihanna stannade kvar i förhållandet?
När du läste rapporten, lade du märke till några faktorer som skulle kunna tyda på att Rihanna var särskilt utsatt för hög risk?
Se modul 5 för mer information om riskbedömning.
Harvey Weinstein
Harvey Weinsteins övergrepp och misshandel av kvinnor ledde till ett ökat fokus på frågan om sexuellt våld på grund av hans höga position som filmproducent i Hollywood och antalet offer som har berättat om vad han utsatt dem för.
I slutet av 2017 rapporterade över 100 kvinnor om Weinsteins övergrepp mot dem. Weinstein våldtog dem, visade sig naken framför dem, tvingade dem att massera honom, erbjöd dem avancemang i sina karriärer i utbyte mot sexuella tjänster och mycket mer. Han avskedades från sitt företag och många internationella filmorganisationer och anklagades därefter för våldtäkt, sexuella övergrepp och sexuellt ofredande, vilket ledde till att han arresterades. Weinsteins första svar på anklagelserna mot honom var ett brev där han hävdade att det faktum att han var född på 60-talet var orsaken till hans handlingar.
Harvey Weinsteins handlingar, och den flod av anmälningar som följde, ledde till en internationell kampanj i sociala medier, #MeToo, som startades av Tarana Burke. Denna rörelse var ett upprop mot dessa brott där människor delade med sig av sina berättelser om män som utsatt dem för sexuella övergrepp eller trakasserier.
Hittills har #MeToo-rörelsen resulterat i en aldrig tidigare skådad mängd medieuppmärksamhet och politisk debatt, men den har också satt press på offren och mötts av motreaktioner.
Reflektionsfrågor
Är du bekant med #MeToo-rörelsen? Kan du komma på andra liknande rörelser? Vilka konsekvenser tror du att #MeToo-rörelsen har haft för offren, både positiva och negativa?
Donald Trump
Donald Trump spelades in när han på ett oförskämt sätt objektifierade kvinnor och skröt om att han kommer undan med sexuella trakasserier och övergrepp tack vare sin kändisstatus.
Varning: Denna textruta innehåller språk som vissa kan uppfatta som stötande
I inspelningen säger han (svensk översättning): ”Jag försökte sätta på henne. Hon var gift…. Jag stötte på henne som en b*tch. Men jag lyckades inte. Och hon var gift. Sen helt plötsligt ser jag henne, hon har nu stora silikontuttar och allt. Hon har helt ändrat utseende. … Ja, det är hon. Med guldet. Bäst jag använder några Tic Tacs ifall jag börjar kyssa henne. Du vet, jag dras automatiskt till vackra – jag börjar bara kyssa dem. Det är som en magnet. Bara kyss. Jag väntar inte ens. Och när du är en stjärna låter de dig göra det. Man kan göra vad som helst. … Ta dem på rumpan. Du kan göra vad som helst.”
Ursprunglig version: “I did try and f*ck her. She was married. … I moved on her like a b*tch. But I couldn’t get there. And she was married. Then all of a sudden I see her, she’s now got the big phony tits and everything. She’s totally changed her look. … Yeah, that’s her. With the gold. I better use some Tic Tacs just in case I start kissing her. You know, I’m automatically attracted to beautiful — I just start kissing them. It’s like a magnet. Just kiss. I don’t even wait. And when you’re a star, they let you do it. You can do anything. … Grab ’em by the p*ssy. You can do anything.”
Reflektionsfråga
Trump kallade det inspelade samtalet för ”omklädningsrumssnack”. Vilka är farorna med en sådan motivering?
Skuldbeläggande av offer (Victim-blaming)
Övning: Skuldbeläggande av offer vid våldtäkt
Följande övning är avsedd att belysa den ofta förekommande skuldbeläggningen av offret i samband med våldtäkt. Se även definitionen ”Juridiskt Bias” under Manifestation av fördomar. Föreställ dig att den typ av frågor som normalt ställs till våldtäktsoffer skulle ställas till ett rånoffer. Följande text är tänkt att illustrera hur ett sådant förhör skulle kunna gå till.
”Mr Smith, du blev rånad med pistol i hörnet av First och Main?”
”Ja.”
”Kämpade du emot rånaren?”
”Nej.”
”Varför inte?”
”Han var beväpnad.”
”Då fattade du ett medvetet beslut att gå med på hans krav istället för att göra motstånd?”
”Ja.”
”Skrek du?”
”Nej, jag var rädd.”
”Jag förstår. Har du någonsin blivit rånad förut?”
”Nej.”
”Har du någonsin gett bort pengar?”
”Ja, naturligtvis.”
”Och du gjorde det frivilligt?”
”Vad är det du vill komma fram till?”
”Ja, låt oss säga så här, herr Smith. Du har gett bort pengar tidigare. Faktum är att du har ett ganska gott rykte. Ni har faktiskt ett gott rykte om er att vara filantropisk. Hur ska vi kunna vara säkra på att du inte bara ville att dina pengar skulle tas ifrån dig med våld?”
”Lyssna, om jag ville -”
”Strunt samma. Vilken tid ägde rånet rum, mr Smith?”
”Ungefär kl. 23.00.”
”Var du ute på gatan kl. 23.00? Vad gjorde du?”
”Gick bara.”
”Bara promenerade? Du vet att det är farligt att vara ute på gatan så sent på kvällen. Var du inte medveten om att du kunde ha blivit överfallen?”
”Jag hade inte tänkt på det.”
”Vad hade du på dig vid den tidpunkten, Mr Smith?”
”Låt mig se…en kostym. Ja, en kostym.”
”En dyr kostym?”
”Ja, just det. Jag är en framgångsrik advokat, vet du.”
”Med andra ord, Mr Smith, du gick runt på gatorna sent på kvällen i en kostym som praktiskt taget annonserade det faktum att du kunde vara ett bra mål för lite lätta pengar, är det inte så? Jag menar, om vi inte visste bättre, herr Smith, skulle vi till och med kunna tro att du bad om att detta skulle hända, eller hur?”
Från ”Den juridiska partiskheten mot våldtäktsoffer (våldtäkten av Mr Smith).” Connie K. Borkenhagen, American Bar Association Journal. April, 1975
Fördomar i samband med våld i nära relation och dess konsekvenser
Motverka stereotypa bilder
Ta dig tid att reflektera över bilden.
- Vad är din första reaktion på den här bilden?
- Finns det några traditionella könsroller som du kommer att tänka på när du ser den här bilden? Om så är fallet, vilka?
- På vilket sätt utmanar eller förstärker denna bild traditionella könsroller?
- Vilka antaganden kan uppstå för dig när du ser en man som ägnar sig åt en aktivitet som traditionellt förknippas med kvinnor?
Exempel I: Vad tänker du på när du ser en kvinnlig brandman eller en kvinnlig ingenjör? Är det något oväntat för dig?
Se bortom siffrorna och vad som döljer sig bakom:
- 35 % av européerna anser att män är mer ambitiösa än kvinnor.
- 36 % – så mycket mindre tjänar kvinnor i genomsnitt jämfört med män.
- 20 % av de utexaminerade inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) är kvinnor.
Exempel II: Vad tänker du på när du ser en arbetande pappa som tar hand om eller passar sina barn? Är det något ovanligt för dig?
Se bortom siffrorna och vad som döljer sig bakom dem:
- 44 % av européerna anser att kvinnans viktigaste roll är att ta hand om hemmet och familjen.
- 82 % av de personer som arbetar deltid av omsorgsskäl är kvinnor.
- 21 % av männen ägnade mer än 5 timmar per dag åt att ta hand om sina barn, jämfört med 40 % av kvinnorna.
Exempel III: Vad tänker du på när du ser en kvinnlig president dekorera en högt uppsatt militär kvinna? Vad tänker du på när du ser en svart kvinna som ledamot av Europaparlamentet? Är detta något som överraskar dig?
Se bortom siffrorna och se vad som döljer sig bakom dem:
- 69 % av européerna anser att kvinnor är mer benägna än män att fatta beslut som grundar sig på känslor.
- 32 % av ledamöterna i de nationella parlamenten i EU är kvinnor.
- 5 % av de valda ledamöterna i Europaparlamentet (2019-2025) tillhör etniska minoriteter.
- 8 % av vd:arna för stora börsnoterade företag i EU är kvinnor.
Länkar
- 5 Ads that shatter gender stereotypes: https://campaignsoftheworld.com/tv/5-ads-of-gender-stereotypes/
- 5 marketing campaigns that crushed gender stereotypes: https://www.media-street.co.uk/news/5-marketing-ads-that-crushed-gender-stereotypes/
Kunskapsbedömning – Frågesporter