Videor
Reflektionsfrågor
Titta på videon och reflektera över följande frågor, gör gärna anteckningar:
(1) Ge exempel på intersektionalitet.
(2) På vilka sätt har du observerat eller upplevt privilegier eller diskriminering baserat på intersektionen mellan dina egna sociala kategorier?
(3) Reflektera över hur intersektionalitet kan påverka tillgången till möjligheter, resurser och representation inom olika områden eller sammanhang (t.ex. utbildning, sysselsättning, media, hälso- och sjukvård).
(4) Har du någonsin varit i en situation där du såg någon bli diskriminerad på grund av intersektionen mellan deras olika kategorier? Hur reagerade du? Kunde du ha gjort något annorlunda?
Reflektion
(1) Varför befinner sig våldsutsatta hbtqi+-personer i särskild sårbarhet?
(2) Fundera över vilka hinder som kan finnas för att få tillgång till stöd för offer för våld i hemmet inom hälso- och sjukvårdssektorn.
Serier
IMPROVE Comic Series: How to recognise domestic violence
Comic 1: Coercive control
Comic 2: Stalking
Comic 3: Psychological violence
Comic 4: Social violence
Comic 5: Sexual violence
Comic 6: Neglect
Comic 7: Economic violence
Comic 8: Gaslighting
Comic 9: Physical violence
Comic 10: Digital violence
Comic 11: Verbal violence
Fallstudier
Fallstudie: våldsutsatt äldre
Winnie, 69 år, bor ensam i en liten stad på landet. Hon har varit patient hos er under ett antal år. Hon har svår artrit och behöver mer och mer hjälp med de dagliga aktiviteterna. Även om hon får regelbundna besök av samhällsservice har hon svårt att klara sig, men hon står fast vid att hon inte vill åka till regionsjukhuset.
Så småningom flyttar hon in hos sin dotter och make och deras unga söner. Grannarna börjar klaga på oljudet. Sedan Winnie flyttade in finns det inte mycket utrymme i huset och barnen bråkar oftare, de skriker och leker utomhus oftare. Winnies dotter får ingen hjälp av sina systrar och förväntas klara av den ökade belastningen av tvätten, matlagningen och andra sysslor utan att klaga.
När du gör hembesök hos Winnie märker du att hon har märken och blåmärken på armarna och överkroppen. Dessa bortförklaras av hennes dotter, som säger att hon har blivit klumpigare och hela tiden stöter i saker, och att Winnie dessutom tar blodförtunnande medel. Winnie skakar bara på huvudet och säger ingenting när du frågar henne om allt är okej hemma, även när du pratar med henne privat. Du är orolig för att driva frågan eftersom du inte vill göra någon upprörd genom att falskt alarm.
Anpassad från en fallstudie från RACGP (2014): Abuse and Violence: Working with our patients in general practice
Reflektion
Diskutera fallstudien.
(1) Vad skulle du göra om du var Winnies läkare i den här situationen?
(2) Vilka är de främsta riskfaktorerna för att Winnie ska drabbas av våld i nära relation?
Fallstudie: män som brottsoffer
Kl 16.34 Gräl på parkeringsplatsen vid ett köpcentrum
Ett skrik från fru E. hörs när hennes huvud träffar taket på bilen ovanför förarplatsen. Förbipasserande noterar sedan ett högljutt gräl och handgemäng mellan paret. När paret sätter sig i bilen för att börja köra blockerar en bilist dem med sitt fordon. Herr E. flyr från platsen.
Kl 16:37 Nödsamtal till larmcentralen
En av åskådarna ringer polisen.
Kl 16:50 Polis anländer till platsen
Fru E:s och vittnenas berättelse kan inte helt klargöra vad som hände. Vittnena säger att de har sett att herr E. var våldsam mot fru E. MEN fru E. säger att de bara hade bråkat, varpå hon hoppade in i bilen och skadade huvudet. De fortsatte att bråka efteråt och ville köra hem men hindrades från att göra det. Herr E. hade förmodligen flytt i panik på grund av de våldsamma verbala angreppen från åskådarna.
Polisen antecknar vittnenas och fru E:s utsagor och personuppgifter. De ställer också frågor till fru E. som syftar till att bedöma risken för henne att bli utsatt för våld/överfallen igen.
Fru E. vägrar att genomgå en läkarundersökning. Hon informeras om möjligheten att under de närmaste dagarna få sin skada dokumenterad på en öppenvårdsmottagning. Efter att fru E. har informerats om sina rättigheter som brottsoffer tar en av de två polismännen upp frågan om våld i nära relationer och pekar på möjligheterna till specialiserad rådgivning. Fru E. lyssnar på dessa tips och beskrivningen av polisens skyddsalternativ (att söka kontaktförbud och/eller skyddat boende), men står fast vid att allt är bra hemma. Eftersom de övergripande omständigheterna tyder på ett fall av våld i nära relation informerar poliserna fru E. om att de inleder en utredning mot hennes man för fysisk skada och ger henne en broschyr om skydd av brottsoffermed polisens telefonnummer. Hon avböjer allt stöd och den informationsbroschyr som erbjuds henne.
Fru E. tar sig slutligen hem ensam med kollektivtrafik på grund av sin huvudskada.
Kl 19:14 Nödsamtal till larmcentralen
Ett nödsamtal tas emot på larmcentralen från grannar på grund av störande ljud i herr och fru E:s lägenhet.
Kl 19:35 Polisen anländer till E:s lägenhet
Två polisbilar anländer till parets adress. Poliserna antar att det kan röra sig om ett fall av brott i nära relation. Polispatrullen som går in i lägenheten ser omedelbart att paret och fru E:s mor är berusade. När de förhörs separat trivialiserar alla tre parterna händelsen och säger att de var upprörda över att herr E. hade flytt på eftermiddagen, och lämnat sin fru ensam med polisen och en huvudskada. Eftersom det inte finns några synliga skador på vare sig fru E. eller fru E.s mor, och det inte finns några konkreta tecken på brott, uppmanas de närvarande att hålla sig lugna.
Kl 21:44 Nödsamtal till polisen
Återigen kommer ett nödsamtal från grannarna för störande ljud. Grannarna säger: ”Det börjar verkligen bli livligt i grannhuset. Jag tror att de har problem igen.”
Kl 22:10 Polisinsats hemma hos paret E.
På grund av misstankar om att det rör sig om brott i nära relation anländer två polisbilar igen. Bland dem finns poliser från den tidigare insatsen i familjen E:s lägenhet. De konstaterar att graden av alkoholberusning hos paret E. samt hos fru E:s mor verkar vara mycket högre jämfört med det tidigare besöket. Vidare uppvisar alla närvarande spår av blod, skador på händer, armar och ansikte. Herr E:s skador är särskilt allvarliga.
Återigen hörs alla tre personerna separat, varvid fru E. och hennes mor uppger att herr E. började bli våldsam mot dem och att de var tvungna att försvara sig.
Herr E. bryter ihop gråtande inför en polis och säger att han inte stod ut med sin hustrus och svärmors våld som hade pågått i flera år och att han inte visste vad han skulle göra, och därför blev våldsam även han. Trots sin starka berusning verkar Herr E trovärdig och ger avgörande information om brottet och det våld som hittills förekommit.
Fru E. och hennes mor konfronteras med den information som lämnats av herr E., varpå de reagerar verbalt på ett mycket aggressivt sätt. Båda vill attackera herr E. för att ”visa honom vad det innebär att sprida sådana lögner om dem”. Försök av ytterligare våldsamma angrepp på herr E. förhindras av poliserna.
Herr E. vill lämna lägenheten men kan bara få plats på ett härbärge för hemlösa eftersom det saknas ett särskilt boende för män som utsatts för våld i hemmet. Han skulle vilja kontakta ett rådgivningscenter för män som drabbats av våld i relation redan nästa dag och få sina skador dokumenterade på en klinisk mottagning för våldsutsatta. I motsats till fru E. och hennes mor samtycker han omedelbar behandling av sina skador. För att behandla sina skador körs herr E. till närmaste sjukhus med en ambulans. Därifrån beger han sig till härbärget på egen hand. Än en gång bekräftar båda kvinnorna att de bara ”behövde försvara sig” mot angreppen från herr E. Polisen bedömer risken för att E. blir offer för våldsamma angrepp från sin fru och hennes mor igen som mycket sannolik.
Följande dagar och veckor
Under den fortsatta utredningen förhörs vittnen till den första dispyten på parkeringsplatsen och en granne till familjen E. av polisen. Herr E. gör ett omfattande uttalande till polisen, där han återigen beskriver utvecklingen och den successiva ökningen av våldet mot honom, liksom hans rädsla för att någon ska upptäcka att han är ett offer för våld i sin relation.
Den rättsmedicinska rapporten ingår också i utredningen, vilken stöder det händelseförlopp som beskrivits av Herr E. Fru E. och hennes mor uttalar sig endast om brottsanklagelserna för misshandel mot Herr E. Därvid håller de fast vid sin ursprungliga version, att Herr E orsakade upptrappningen av våldet, men de trasslar in sig i motsägelser som dokumenteras. När det gäller åtalet för grov misshandel mot herr E., utnyttjar de båda sin rätt att vägra vittna.
Herr E. söker råd hos ett specialiserat rådgivningscenter för män som utsatts för våld i relationer.
Efter fyra veckor avslutas polisutredningen med resultatet att herr E. uppenbarligen har utsatts för våld av sin hustru och hennes mor i flera år.
Fallstudie: brottsoffer med migrantbakgrund
Nora är en 34-årig kvinna med invandrarbakgrund. Hon har bott i Sverige i tre år med sina föräldrar och systrar. Nora gifte sig med Peter för två år sedan. Peter är son till en vän till Noras föräldrar. Noras familj har patriarkala normer där kollektivet går före individen.
Noras äktenskap med Peter var en lättnad för Noras familj eftersom en kvinna i Noras ålder enligt deras kultur inte borde vara singel. Men ganska snart efter att Nora och Peter gift sig började Peter kontrollera hennes dagliga liv. Peter låter inte Nora träffa sina vänner eller gå någonstans utan honom. En obligatorisk språkkurs är den enda plats dit Nora kan gå ensam.
Peter tar ifrån Nora hennes betalkort och tar lån i hennes namn. När Nora försöker göra motstånd blir Peter våldsam och slår henne. Peter hotar att skicka tillbaka Nora till hennes hemland.
Nora berättar om situationen för sina föräldrar och ber om hjälp. Föräldrarna tar först Peters våldsamma beteende på allvar, men plötsligt går Noras pappa bort. Noras sörjande mamma klarar inte av att stå emot Peters vilja på egen hand.
Samtidigt sprider Peter rykten om Noras omoral för att rättfärdiga sina våldsamma handlingar inför deras gemenskap som delar deras patriarkala normer. Ryktena förödmjukar Noras familj. Släktningar pressar Noras mor och hennes systrars familjer att rentvå deras namn.
Noras mamma ber Nora att stanna hos Peter för att lugna ner situationen och hennes systrar ber henne att inte besvära deras mamma med mer. Nora känner att hon är ansvarig för våldet och familjens rykte, och accepterar att det inte är aktuellt att skilja sig från Peter.
Med tiden blir våldet allt allvarligare och mer frekvent. Vid ett tillfälle stryper Peter Nora så länge att hon förlorar medvetandet. Efter strypningen börjar hon få problem med talet, särskilt i stressade situationer. Nora känner sig isolerad, hjälplös och deprimerad.
Peter har hotat att visa privata bilder på Nora offentligt om Nora ”förstör hans rykte som make”, som han uttrycker det. Nora känner sig orolig eftersom hon inte kan prata med någon, inte ens sin familj, om sina känslor.
Reflektion
Fundera utifrån Noras berättelse över följande frågor:
(1) Vilka former av våld utsätts Nora för?
(2) Vilka handlingar, situationer eller förhållanden utsätter Nora för fara?
(3) Vilka situationer som beskrivs i fallbeskrivningen anser du vara olyckliga men inte inom ramen för hälso-och sjukvårdens primära omhändertagande/ ansvarsområde?
Fallstudie: om hur våld i nära relationer har negativa effekt på barnen i familjen
Gabby gifte sig med sin man Nick efter ett långt förhållande och flyttade kort därefter till sin makes familjegård. Paret trivdes bra på gården och fick snart sitt första barn. Under graviditeten började Nicks beteende förändras och när deras dotter föddes ”kändes” inte förhållandet som det hade gjort tidigare. Nick verkade tillbakadragen och tillbringade långa perioder för sig själv. Han började påminna Gabby om Nicks pappa som alltid hade varit en sträng person i hans liv.
Nicks beteende blev hotfullt och kontrollerande, särskilt när det gällde pengar och sociala kontakter. Han blev alltmer aggressiv när han grälade och skrek ofta och kastade föremål runt i rummet. Gabby trodde att eftersom han inte skadade henne fysiskt så var hans beteende inte att betrakta som våld. Nick visade inte mycket intresse för deras dotter Jane, förutom när han var ute bland folk, där han kunde framstå som en omhändertagande och kärleksfull far.
Jane var i allmänhet ett väluppfostrat barn, men Gabby fann att hon inte kunde lämna henne med någon annan. Jane grät och blev synbart upprörd när Gabby lämnade henne till någon annan för att bli ompysslad. Detta var stressande för Gabby och innebar också att hennes sociala aktiviteter begränsades ytterligare.
Det tog lång tid för Jane att krypa, gå och börja prata. Hennes sömnmönster avbröts och Gabby sov sällan hela natten, även när Jane var över 12 månader gammal. När Jane började prata började hon stamma, vilket ytterligare försvårade hennes talutveckling. Gabby oroade sig mycket för Jane. Deras husläkare sa till henne att detta var normalt för vissa barn och att hon, om talproblemen kvarstod, alltid kunde skicka Jane till en specialist vid ett senare tillfälle.
Efter ett antal år blev Nicks beteende oacceptabelt för Gabby. Under gräl höll han i det gevär som han hade för jordbruksändamål, och Gabby upplevde detta som mycket hotfullt. Vid ett antal tillfällen kastade Nick föremål på Gabby och hon blev alltmer rädd för sin dotters skull. Gabby bestämde sig för att lämna familjen och rådfrågade den lokala kvinnojouren, som vägledde henne om hur Nick skulle få ett kontaktförbud.
När Gabby kunde skydda Jane från Nick förändrades hennes beteende. Janes utveckling tycktes gå snabbare och Gabby kunde inte förstå varför. Som en del av sin rådgivning på en lokal kvinnojour diskuterade hon denna fråga, och hennes rådgivare beskrev utvecklingsförseningen, stamningen, irritationen och separationsångesten som effekter av Janes tidigare upplevelser av våld.
Detta kan ses som ett missat tillfälle att identifiera f. Om husläkaren hade frågat Gabby eller Nick (som hade kronisk ryggsmärta) om deras relation, om vad som hände med familjen, och särskilt med Jane, hade situationen kunnat identifieras mycket tidigare.
Reflektion
(1) Vad kunde ha gjorts bättre av de inblandade?
(2) Fundera över vilka myndigheter och yrkesgrupper som borde ha varit involverade i att stötta eller hänvisa Gabby till stöd från början.
Anpassad efter en fallstudie från RACGP (2014): Abuse and Violence: Working with our patients in general practice
Ytterligare material för utbildare
Kunskapsbedömning: Slutligt prov
Test för kunskapsbedömning efter avslutad modul 1.
Om du inte ser videon, använd en annan webbläsare, eller tryck här: https://youtu.be/YlHxhmOsrHo
Uppgifter att utföra:
Titta på videon och svara på följande frågor:
(1) Identifiera och beskriv alla former av våld i nära relationer som skildras i videon och hur offret upplevde varje typ av våld.
(2) Ge exempel på ”våldscykeln” som visas i videon.
(3) Identifiera de skäl som presenteras i videon till varför offret inte lyckades ta sig ur våldet.
Kunskapsbedömning – Frågesporter