- Statistik över prevalens samt brottsofferundersökningar
- Kostnader för våld i nära relationer
- Våld i nära i olika åldersgrupper
- Dödligt våld i nära relationer
1. Statistik över prevalens samt brottsofferundersökningar
Nationella Trygghetsundersökningen (NTU)
Ett av de viktigaste syftena med brottsofferundersökningar är att komplettera bilden som den officiella kriminalstatistiken ger av brottsligheten. I Sverige följs allmänhetens utsatthet för brott, upplevda trygghet och förtroende för rättsväsendet genom den Nationella trygghetsundersökningen, NTU.
Den årliga Nationella trygghetsundersökningen (NTU) presenteras av Brottsförebyggande rådet (Brå). I NTU tillfrågas 200 000 kvinnor och män i åldern 16–84 år om sina erfarenheter av brott under föregående kalenderår. Undersökningen genomförs i form av post- och webbenkäter.
NTU belyser utsatthet för totalt tretton olika brottstyper. Nio av dessa rör brott mot enskild person: misshandel, hot, sexualbrott, personrån, fickstöld, försäljningsbedrägeri, kort-/kreditbedrägeri, trakasserier och nätkränkning. I undersökningen studeras omständigheterna kring brotten, var händelsen ägde rum, om utsattheten varit begränsad till någon enstaka händelse eller upprepad, och inom vissa brottstyper som misshandel och sexualbrott dess allvarlighetsgrad. Den utsatthet för brott som rapporteras i NTU 2023 avser utsatthet under 2022. I NTU 2023 uppgick svarsfrekvensen till cirka 36 procent.
För de flesta typer av brott mot person uppger män i större utsträckning än kvinnor att de varit utsatta, medan kvinnor uppger att de utsatts för sexualbrott i betydligt större utsträckning än män.
I NTU 2023 uppgav män i högre utsträckning än kvinnor att de utsatts för misshandel (3,3 respektive 2,3 procent). Unga män i åldern 16–19 år är den grupp som var mest utsatt för misshandel (9,7 procent).
Sexualbrott i NTU omfattar ett brett spektrum av brott – allt från kränkande sexuella kommentarer till mycket allvarliga brott som våldtäkt. Kvinnor rapporterade betydligt oftare än män utsatthet för sexualbrott (7,8 procent respektive 1,2 procent).
Andelen kvinnor som uppger att de utsatts för sexualbrott är störst i åldersgruppen 20–24 år, där 29,2 procent av kvinnorna uppger att de utsatts under 2022.
I undersökningen uppger 2,2 procent av kvinnorna, och 0,4 procent av männen, att de utsatts för sexualbrott genom tvång och/eller sexualbrott genom utnyttjande av försvarslös position under 2022.
Brottsförebyggande rådet har också på uppdrag av regeringen genomfört en nationell kartläggning av brott i nära relationer. Som ett led i detta utökades frågeformuläret i NTU 2013 med ett särskilt avsnitt rörande våld i nära relationer.
Kartläggningen visade att kvinnor oftare utsatts för grövre våld än män och oftare var i behov av vård med anledning av grov misshandel. Sett över en livstid uppgav drygt 25 procent av kvinnorna och 17 procent av männen att de någon gång utsatts för brott i nära relation. I det kortare perspektivet, det senaste året, uppgav cirka 7 procent av både kvinnor och män att de utsatts för brott i en nära relation. Endast ett fåtal av våldsbrotten, 3,9 procent, hade anmälts till polisen.
Källa: https://bra.se/download/18.9eaaede145606cc8651ff/1399015861526/2014_8_Brott_i_nara_relationer.pdf
Våld och hälsa
Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) genomförde 2012 en nationell undersökning där 10 000 kvinnor och 10 000 män i åldern 18-74 år tillfrågades om deras utsatthet för sexuellt, fysiskt och psykiskt våld, både i barndomen och som vuxna. Undersökningen belyser även frågor kring hälsa och livsvillkor.
Några resultat som presenteras i rapporten:
- Var femte kvinna och var tjugonde man hade någon gång i sitt liv utsatts för allvarligt sexuellt våld.
- 14 procent av kvinnorna och 5 procent av männen hade som vuxna utsatts för fysiskt våld eller hot om fysiskt våld av en aktuell eller tidigare partner.
- 20 procent av kvinnorna och 8 procent av männen hade som vuxna utsatts för upprepat och systematiskt psykiskt våld av en aktuell eller tidigare partner.
- De som utsatts för allvarligt våld uppgav i betydligt högre utsträckning än andra symtom på depression, riskbruk av alkohol och självskadebeteende någon gång i livet.
- Kroppsliga symtom som till exempel huvudvärk, smärta i axlar eller nacke, yrsel eller återkommande tarmbesvär var vanligare bland dem som utsatts för sexuellt våld jämfört med dem som inte utsatts.
Polisanmälda brott
I statistiken över polisanmälda brott redovisas kön på den som är utsatt och relationen mellan brottsoffret och gärningspersonen för många av de brottstyper som är vanligt förekommande vid våld i nära relationer. Nedan redovisas statistiken över polisanmälda brott med misshandel (2021) [1] och våldtäkt (2022).
Källa: Officiell statistik över anmälda brott, Brottsförebyggande rådet, www.bra.se
[1]. På grund av kvalitetsproblem i registreringen av relation mellan brottsoffer och gärningsperson har Brå skattat fördelningen av anmälda misshandelsbrott per relation för 2021. Det är den skattningen som visas här.
2. Kostnader för våld i nära relationer
Mäns våld mot kvinnor är inte enbart ett allvarligt hot mot kvinnors säkerhet och rättigheter. Det innebär dessutom stora ekonomiska kostnader för samhället, individen och framtida generationer.
Europeiska jämställdhetsinstitutet, EIGE, har i en rapport från 2021 försökt uppskatta kostnaderna för könsrelaterat våld i EU under 2019. Med könsrelaterat våld avses våld som riktas mot en person på grund av personens kön. Även män kan utsättas för könsrelaterat våld även om majoriteten av de som utsätts är kvinnor.
EIGE uppskattar kostnaderna för könsrelaterat våld i EU till cirka 366 miljarder euro för 2019.
Av dessa är cirka 290 miljarder euro (79 procent) kostnader för könsrelaterat våld mot kvinnor och 76 miljarder euro (21 procent) kostnader för könsrelaterat våld mot män.
Utifrån beräkningarna för hela EU uppskattar EIGE att kostnaderna för könsrelaterat våld mot kvinnor i Sverige uppgår till cirka 6,6 miljarder euro (under 2019). Kostnaderna för könsrelaterat våld mot män uppskattas till cirka 1,8 miljarder euro.
Det partnerrelaterade våldet mot kvinnor i Sverige uppskattas kosta 3,4 miljarder euro.
Källa: https://eige.europa.eu/sites/default/files/documents/20213229_mh0921238enn_pdf.pdf
3. Våld i nära relationer i olika åldersgrupper
I Brottsförebyggande rådets kartläggning över brott i nära relationer under 2012 presenteras statistik som illustrerar utsatthet för brott i nära relationer i olika åldersgrupper. Diagrammet nedan visar hur många procent av de svarande som uppger att de utsatts för någon av de brottstyper som kartläggningen omfattade[2]. En liknande kartläggning kommer att presenteras under 2024.
Andel personer i befolkningen (16-79 år) som utsatts för brott i nära relation under 2012, särredovisning efter kön och ålder:
Källa: https://bra.se/download/18.9eaaede145606cc8651ff/1399015861526/2014_8_Brott_i_nara_relationer.pdf
[2] De brott/handlingar som efterfrågades var kränkningar, försök att hindra friheten, hot, trakasserier, misshandel, grov misshandel, sexualbrott och grovt sexualbrott..
4. Dödligt våld i nära relationer
Under 2022 dödades tio kvinnor i Sverige av förövare som de haft en pågående eller avslutad parrelation med. Antalet fall var en minskning med fem fall jämfört med året innan. Inga fall av dödligt våld mot män i parrelation förekom under året.
Under åren 2017 till och med 2020 har omkring 15 kvinnor om året dödats av en före detta eller nuvarande partner i Sverige. För män är motsvarande siffra strax under tre fall om året.
Antal fall av dödligt våld i parrelation 2017−2022:
Andel fall av dödligt våld som skett i en parrelation av det totala antalet fall av dödligt våld mot män respektive kvinnor, 2017−2022:
