Modul 8: Stereotyper och omedvetna fördomar

1. Definitioner
2. Ursprunget till fördomar
3. Manifestation av fördomar
4. Fördomar i samband med våld i nära relation och dess konsekvenser
5. Strategier mot fördomar
6. Fem steg för att motverka personliga fördomar

Introduktion

Välkommen till Modul 8 om ”Stereotyper och omedvetna fördomar”. I den här modulen kommer du att utforska hur stereotyper och omedvetna fördomar påverkar våra uppfattningar och beteenden. Du kommer att få en bättre förståelse för varför stereotyper och omedvetna fördomar spelar en viktig roll i samband med våld i nära relation. Att bedöma och ta itu med dessa fördomar är avgörande, eftersom fördomar kan påverka hur vi uppfattar och tolkar situationer och därmed leda till orättvisa bedömningar och missuppfattningar om offer och förövare av våld i hemmet, och oavsiktligt fortsätta att skuldbelägga offret eller minimera allvaret i övergrepp. Modul 8 syftar till att ge dig den kunskap och de verktyg som behövs för att utmana stereotyper och konfrontera omedvetna fördomar.

Kunskapsmål

+ Förstå ursprunget till och faktorer som bidrar till utvecklingen av omedvetna fördomar och stereotyper

+ Definiera nyckeltermer relaterade till omedvetna fördomar, stereotyper och fördomar

+ Utforska de faktorer som bidrar till utvecklingen av omedvetna fördomar

+ Identifiera och kategorisera olika typer av fördomar och deras inverkan på beslutsfattande och beteende

+ känna igen och analysera fall av omedvetna fördomar i vardagliga situationer, och särskilt i samband med våld i nära relation, hur omedvetna icke-verbala beteendemönster påverkar kommunikationen

+ Ägna sig åt självreflektion för att identifiera personliga omedvetna beteenden och utveckla strategier för att hantera känsliga situationer i samband med våld i nära relation

+ Tillämpa kunskapen på verkliga scenarier genom fallstudier för att utveckla konkreta handlingsalternativ

+ Förmåga att se sambandet mellan omedvetna tankemönster och begreppen mångfald och inkludering


https://end-gender-stereotypes.campaign.europa.eu/index_en

Ta dig tid att reflektera över bilden.

  1. Vad är din första reaktion på den här bilden?
  2. Finns det några traditionella könsroller som du kommer att tänka på när du ser den här bilden? Om så är fallet, vilka?
  3. På vilket sätt utmanar eller förstärker denna bild traditionella könsroller?
  4. Vilka antaganden kan uppstå för dig när du ser en man som ägnar sig åt en aktivitet som traditionellt förknippas med kvinnor?

1. Definitioner

Eftersom det är viktigt att främja självmedvetenhet, känna igen skadliga attityder och beteenden och belysa de bredare samhälleliga konsekvenserna av dessa fenomen, presenteras definitionerna av bias, stereotyper, fördomar och diskriminering i detta avsnitt.1

Bias/kognitiv snedvidring/fördomar

Förvrängda kognitiva uppfattningar som leder till felaktiga bedömningar och beslutsfattande, ofta omedvetet

Förklaring: Vår hjärna gör ibland felaktiga bedömningar när vi bedömer saker eller fattar beslut utan att vi ens är medvetna om det.

Stereotyper

Generella bedömningar som kategoriserar individer baserat på ofullständig kunskap om sociala grupper som andra tror att de tillhör, vilket leder till vissa förväntningar på deras beteende och förmågor

Förklaring: Människor tror ibland att alla i en viss grupp beter sig eller ser likadana ut, även om de inte känner alla i den gruppen särskilt väl.

Fördomar

Känslomässigt laddade värderingar av individer från specifika sociala grupper, som ofta härrör från förekomsten av stereotyper

Förklaring: Ibland har människor starka känslor för vissa grupper av människor och tror att de är bättre eller sämre baserat på vad de hört eller tror.

Diskriminering

Beteendemässiga reaktioner på stereotypa bedömningar, som kan ha negativa eller positiva effekter i frågor om lika möjligheter.

Förklaring: När människor behandlar andra annorlunda för att de tror att de vet något om dem bara genom att titta på dem, kan det få dem att känna sig bra eller dåliga. I en rättvis värld bör alla ha samma möjligheter.

Under avsnittet ”Fördomar i samband med våld i nära relation och dess konsekvenser” presenteras exempel på de definierade begreppen i samband med våld i nära relation.


2. Ursprunget till fördomar

Genom att förstå ursprunget till fördomar kan vi utforska de grundläggande orsaker och underliggande mekanismer som bidrar till att fördomar bildas och vidmakthålls. Alla har fördomar, oavsett kön, utbildning eller social status. De kan hjälpa våra hjärnor att fatta snabba beslut, men kan också leda till diskriminering och att vi fattar dåliga beslut.2

Följande video förklarar detta väl och vilken roll våra hjärnor spelar i det.

Våra individuella fördomar påverkas av våra tankesystem och våra erfarenheter.

1. Tankesystem

  • Två system för tänkande: System 1 (omedvetet) och System 2 (medvetet)
  • System 1: gör det möjligt för oss att agera snabbt baserat på lagrade erfarenheter

Exempel: När vi kör bil reagerar vi omedelbart om ett barn springer ut i vägen.

  • System 2: långsammare och kräver medveten ansträngning.

Exempel: När vi är uppmärksamma på ett samtal eller letar efter någon i en folkmassa.

2. Erfarenheter

  • Erfarenheter formar våra omedvetna tankeprocesser.
  • Ibland kan dessa processer vara felaktiga eller gå emot våra medvetna övertygelser (= omedvetna fördomar).

Exempel: Vi tenderar att föredra personer från vår egen kultur på grund av våra tidigare erfarenheter.

Viktiga medskick

  • Omedvetna fördomar kan uppstå på grund av informationsöverflöd, lågt informationsvärde, behov av snabba beslut och mångsidig information.
  • De är som genvägar som våra hjärnor använder, särskilt när vi känner oss stressade eller rädda.
  • Ibland kan dessa genvägar leda till orättvis behandling eller diskriminering, och därför är det viktigt att förstå sina egna omedvetna fördomar.
  • För att hantera omedvetna fördomar bör vi ifrågasätta våra uppfattningar och omvärdera våra erfarenheter.

”Våra liv, våra kulturer, består av många överlappande berättelser. Författaren Chimamanda Adichie berättar historien om hur hon hittade sin autentiska kulturella röst och varnar för att om vi bara hör en enda berättelse om en annan person eller ett annat land, riskerar vi ett avgörande missförstånd.”

3. Manifestation av fördomar

Exempel på fördomar kan hjälpa dig att känna igen de olika sätt på vilka fördomar manifesteras i verkliga situationer för att bättre förstå deras inverkan.3

Öppna den här textrutan för att hitta några exempel på fördomar.
TermFörklaring
Ableism, DisableismAbleism innebär att man bedömer människor utifrån deras förmågor.
Disableism är diskriminering av personer som ses som funktionshindrade.
Mini-Me-Effect, Likhets-AttraktionseffektMänniskor attraheras av andra som liknar dem i utseende och personlighetsdrag.Vi tenderar att tycka om människor som är lika oss på många sätt.
(Grundläggande) AttributionsfelVi tror ofta att en persons beteende beror på dennes personlighet, även om det kan bero på den situation som personen befinner sig i.
AuktoritetsbiasVi tenderar att tro på och följa auktoriteters åsikter, även om deras åsikter kanske inte är korrekta.
KonfirmeringsbiasVi tenderar att leta efter information som stöder våra befintliga övertygelser och ignorera information som motsäger dem.
Blind Spot BiasVi tror ofta att vi är opartiska och opåverkade av fördomar, även om vi påverkas av dem precis som alla andra.
Code-SwitchingÄndring av beteende beroende på situationen eller vem vi interagerar med.
Cross-Race EffectMänniskor kan ha svårt att känna igen och särskilja ansikten på personer från en annan etnisk grupp än den egna. Detta är kopplat till en tendens att lättare identifiera/känna igen ansikten på personer som tillhör ens egen grupp.
Distance BiasVi tenderar att lägga större vikt vid saker som är närmare oss i tid eller rum.
Fading-Affect BiasNegativa minnen tenderar att blekna snabbare än positiva minnen, vilket ibland kan leda till ett partiskt beteende.
InramningseffektOlika sätt att presentera information kan påverka hur människor reagerar, även om innehållet är detsamma
GenusbiasFördomsfulla uppfattningar och stereotyper baserade på kön kan leda till orättvis behandling eller feltolkning av situationer.
Illusorisk korrelationStereotyper leder ofta till att vissa egenskaper tillskrivs vissa grupper, även om de inte är korrekta eller stöds av bevis.
Juridiska biasBias som kan påverka domares beslutsfattande, inklusive kognitiva bias och externa influenser.
AI BiasBias som kan uppstå i artificiella intelligenssystem på grund av skeva eller felaktiga data, vilket leder till ojämlik behandling eller diskriminering.
KontakteffectMer kontakt med olika människor kan bidra till att minska fördomar och fientlighet mellan grupper.
Naiv realism (direkt realism)Att tro att vår egen uppfattning av verkligheten är objektiv och opartisk, och att anta att andra borde dra samma slutsatser om de har samma information.
NegativitetsbiasNegativa upplevelser eller tankar har en starkare inverkan på oss än neutrala eller positiva.
Primacy EffectDen första informationen vi får har ofta ett starkt inflytande på våra bedömningar och minnen.
Rasistiska fördomarStereotyper och fördomar baserade på etnicitet kan påverka omdöme och beteende, även om de är omedvetna.
Social önskvärdhetMänniskor kan ge svar som de tror att andra vill höra, istället för att uttrycka sina sanna övertygelser, för att undvika socialt ogillande. 
Status Quo BiasEn tendens att föredra den nuvarande situationen framför att göra förändringar, särskilt när det finns begränsade alternativ och kunskap om dem.
StereotyperGeneraliserade föreställningar om vissa grupper av människor baserat på deras kön, ras, etnicitet, religion, sexuella läggning, socioekonomiska bakgrund eller utbildning.

4. Fördomar i samband med våld i nära relation och dess konsekvenser

Detta avsnitt hjälper dig att få en bättre förståelse för den roll som fördomar spelar i samband med våld i nära relation och att få insikt i deras djupgående inflytande på uppfattningar, attityder och reaktioner. Det är viktigt att erkänna deras inverkan på skuldbeläggning av offer och likaså för att kunna adressera otillräckliga stödsystem och undanröja systematiska hinder för att underlätta effektiva interventioner och förebyggande åtgärder.


Könsnormer och förväntningar på könsroller

Generaliserade föreställningar som appliceras på individer i ett samhälle för att presentera, agera och uttrycka sig baserat på deras tilldelade kön vid födseln.

Könsrollsförväntningar avser de samhällsnormer som dikterar för individer vad som utgör ”manlighet” och ”kvinnlighet”.4

Mer information om kön/genus finns i modul 1.

Könsroller kan också ha en negativ inverkan på män, vilket till exempel kan ses i fenomenet toxisk maskulinitet. Med toxisk maskulinitet menas de skadliga sociala normer som riktas mot män och pojkar och som främjar idén att maskulinitet eller att uttrycka maskulinitet är den viktigaste delen av att vara en man. Ett exempel på toxisk maskulinitet är den vanligt förekommande frasen ”pojkar gråter inte” som lär pojkar att de inte ska uttrycka känslor, och om de gör det förlorar de sin maskulinitet.5

Reflektionsfråga

Hur porträtteras männen i videon om maskulinitet i Disneyfilmer? Vilka negativa konsekvenser kan en sådan representation av maskulinitet få för pojkar?

Tony Porter ger i ett TED-talk ett exempel på hur samhälleliga idéer om maskulinitet bidrar till acceptansen av våld mot kvinnor.

Reflektionsfråga

Hur kan samhällets idéer om maskulinitet bidra till en acceptans av våld mot kvinnor?

Män som offer för våld i nära relationer

Könsrollsförväntningarna har lett till en ”feminisering av offren”, där endast kvinnor uppfattas som offer för våld i hemmet. Kvinnor ses som ”svaga och pålitliga” medan män alltid ses som förövare. Detta leder till att man förbiser och förnekar att även män kan vara offer för våld i nära relationer. På grund av samhällets kulturella syn på manlighet anmäler män som utsätts för våld i hemmet våldet ännu mer sällan än kvinnor. Därför kan deras övergrepp eskalera och leda till livshotande incidenter. Följande podcast om ”Pauls berättelse” ger det manliga offret Paul en röst.

Reflektionsfrågor

1. Vilka hinder möter män när de anmäler det våld de utsätts för i en relation?

2. Vilka hinder kan kulturella föreställningar om maskulinitet skapa för män som utsätts för våld i nära relationer och som söker hjälp hos myndigheter, rättsväsendet och hälso- och sjukvården?

3. Hur kan kulturella föreställningar om maskulinitet påverka hjälpsökande beteende hos män som utsatts för våld i nära relationer?

4. Hur kan mäns egna fördomar om kön bidra till deras syn på och reflektion över sina egna erfarenheter av våld i nära relationer?


Objektifiering av kvinnor i media

Objektifiering av kvinnor och sexualisering av våld förekommer i reklam, musikvideor, videospel, filmer, pornografi och i andra sammanhang (t.ex. sexistiskt språk, catcalling). Objektifiering gör det svårare att känna empati med kvinnor som har upplevt övergrepp eller sexuellt våld.6

Övning

Känner du till några aktuella exempel på detta fenomen i media? Om inte, ta 10 minuter på dig för att göra lite efterforskningar.

Exempel: Robin Thicke – Blurred Lines
Om du inte ser videon, använd en annan webbläsare, eller tryck här: https://www.youtube.com/watch?v=yyDUC1LUXSU.
Text

Everybody get up

Hey, hey, hey
Hey, hey, hey (Uh)
Hey, hey, hey (Ha-ha!) (Woo!)
Tune me up

If you can’t hear what I’m trying to say (Hey girl, come here!)
If you can’t read from the same page (Hey)
Maybe I’m going deaf (Hey, hey, hey)
Maybe I’m going blind (Hey, hey, hey)
Maybe I’m out of my mind, mind (Hey, hey, hey)

Okay, now he was close
Tried to domesticate you
But you’re an animal
Baby, it’s in your nature (Meow)
Just let me liberate you (Hey, hey, hey)
You don’t need no takers (Hey, hey, hey)
That man is not your maker (Hey, hey, hey)
And that’s why I’m gon’ take a good girl (Everybody get up)

I know you want it (Hey)
I know you want it
I know you want it
You’re a good girl (Hey, hey)
Can’t let it get past me (Oh yeah)
You’re far from plastic (Alright)
Talkin’ ’bout getting blasted
I hate these blurred lines
I know you want it (Hey)
I know you want it (Oh-oh-oh-oh, yeah-yeah)
I know you want it
But you’re a good girl (Ah, hey)
The way you grab me
Must wanna get nasty (Ah, hey, hey)
Go ahead, get at me (Everybody get up) (Come on!)

What do they make dreams for
When you got them jeans on? (Why?)
What do we need steam for?
You the hottest bitch in this place
I feel so lucky (Hey, hey, hey)
You wanna hug me (Hey, hey, hey)
What rhymes with hug me? (Hey, hey, hey)
Hey! (Everybody get up)

Okay, now he was close
Tried to domesticate you
But you’re an animal
Baby, it’s in your nature (Uh-huh)
Just let me liberate you (Hey, hey, hey) (Uh-huh)
You don’t need no takers (Hey, hey, hey) (Uh-huh)
That man is not your maker (Hey, hey, hey) (Uh-huh)
And that’s why I’m gon’ take a good girl (Everybody get up)

I know you want it
I know you want it (Hey)
I know you want it
You’re a good girl
Can’t let it get past me (Hey)
You’re far from plastic (Oh)
Talkin’ ’bout getting blasted (Everybody get up)
I hate these blurred lines (Hate them lines)
I know you want it (I hate them lines)
I know you want it (I hate them lines)
I know you want it
But you’re a good girl (Good girl)
The way you grab me (Hustle Gang, homie)
Must wanna get nasty (Let go) (I say Rob)
Go ahead, get at me (Let me holla at ’em real quick)

One thing I ask of you
Let me be the one you back that ass up to (Come on!)
Go from Malibu to Paris, boo (Yeah)
Had a bitch, but she ain’t bad as you (Uh-uh, ayy)
So, hit me up when you pass through (Oh)
I’ll give you something big enough to tear your ass in two
Swag on ’em even when you dress casual
I mean, it’s almost unbearable (Hey, hey, hey!) (Everybody get up)
In a hundred years not dare would I
Pull a Pharcyde, let you pass me by
Nothin’ like your last guy, he too square for you
He don’t smack that ass and pull your hair like that (You like it)
So I’m just watchin’ and waitin’
For you to salute the true big pimpin’
Not many women can refuse this pimpin’
I’m a nice guy, but don’t get it confused, get pimpin’ (Everybody get up)

Shake your rump
Get down, get up
Do it like it hurt, like it hurt
What, you don’t like work?
Hey! (Everybody get up)

Baby, can you breathe?
I got this from Jamaica
It always works for me
Dakota to Decatur (Uh-huh)
No more pretending (Hey, hey, hey) (Uh-huh)
’Cause now you’re winning (Hey, hey, hey) (Uh-huh)
Here’s our beginning (Hey, hey, hey) (Uh-huh)
I always wanted

You’re a good girl (Everybody get up)
I know you want it (Hey)
I know you want it
I know you want it
You’re a good girl
Can’t let it get past me (Oh yeah)
You’re far from plastic (Alright)
Talkin’ ’bout getting blasted
I hate these blurred lines (Everybody get up)
I know you want it (Hey)
I know you want it (Oh-oh-oh-oh, yeah-yeah)
I know you want it
But you’re a good girl (Ah, hey)
The way you grab me
Must wanna get nasty (Ah, hey, hey)
Go ahead, get at me

Everybody get up
Everybody get up
Hey, hey, hey
Hey, hey, hey
Hey, hey, hey

Reflektionsfråga

Robin Thickes Blurred Lines har kallats en ”våldtäktshymn”. Varför tror du att den här låten kallades så? Vilket budskap sänder den här låten?


kändisfall

Chris Brown

2009 slog Chris Brown Rihanna och bilder på hennes blodiga ansikte dök upp I media. Efter att denna information blev offentlig fokuserade samhället inte på Chris Browns handlingar, utan skyllde istället på Rihanna.

Här är en redogörelse för vad som verkligen hände, hämtad från Chris Browns vittnesmål.

Även efter att fakta i fallet hade offentliggjorts fortsatte skuldbeläggandet av offret. Folk fortsatte att skuldbelägga henne genom att fokusera på ”varför hon gick tillbaka” istället för att fråga ”varför gjorde Chris Brown detta?” eller ”varför fortsätter vårt samhälle att acceptera våld i nära relation?”

Reflektionsfrågor

Varför tror du att Rihanna stannade kvar i förhållandet?

När du läste rapporten, lade du märke till några faktorer som skulle kunna tyda på att Rihanna var särskilt utsatt för hög risk?

Se modul 5 för mer information om riskbedömning.

Harvey Weinstein

Harvey Weinsteins övergrepp och misshandel av kvinnor ledde till ett ökat fokus på frågan om sexuellt våld på grund av hans höga position som filmproducent i Hollywood och antalet offer som har berättat om vad han utsatt dem för.

I slutet av 2017 rapporterade över 100 kvinnor om Weinsteins övergrepp mot dem. Weinstein våldtog dem, visade sig naken framför dem, tvingade dem att massera honom, erbjöd dem avancemang i sina karriärer i utbyte mot sexuella tjänster och mycket mer. Han avskedades från sitt företag och många internationella filmorganisationer och anklagades därefter för våldtäkt, sexuella övergrepp och sexuellt ofredande, vilket ledde till att han arresterades. Weinsteins första svar på anklagelserna mot honom var ett brev där han hävdade att det faktum att han var född på 60-talet var orsaken till hans handlingar.

Harvey Weinsteins handlingar, och den flod av anmälningar som följde, ledde till en internationell kampanj i sociala medier, #MeToo, som startades av Tarana Burke. Denna rörelse var ett upprop mot dessa brott där människor delade med sig av sina berättelser om män som utsatt dem för sexuella övergrepp eller trakasserier.

Hittills har #MeToo-rörelsen resulterat i en aldrig tidigare skådad mängd medieuppmärksamhet och politisk debatt, men den har också satt press på offren och mötts av motreaktioner.

Reflektionsfrågor

Är du bekant med #MeToo-rörelsen? Kan du komma på andra liknande rörelser? Vilka konsekvenser tror du att #MeToo-rörelsen har haft för offren, både positiva och negativa?

Donald Trump

Donald Trump spelades in när han på ett oförskämt sätt objektifierade kvinnor och skröt om att han kommer undan med sexuella trakasserier och övergrepp tack vare sin kändisstatus.

Varning: Denna textruta innehåller språk som vissa kan uppfatta som stötande

I inspelningen säger han (svensk översättning): ”Jag försökte sätta på henne. Hon var gift…. Jag stötte på henne som en b*tch. Men jag lyckades inte. Och hon var gift. Sen helt plötsligt ser jag henne, hon har nu stora silikontuttar och allt. Hon har helt ändrat utseende. … Ja, det är hon. Med guldet. Bäst jag använder några Tic Tacs ifall jag börjar kyssa henne. Du vet, jag dras automatiskt till vackra – jag börjar bara kyssa dem. Det är som en magnet. Bara kyss. Jag väntar inte ens. Och när du är en stjärna låter de dig göra det. Man kan göra vad som helst. … Ta dem på rumpan. Du kan göra vad som helst.”

Ursprunglig version: “I did try and f*ck her. She was married. … I moved on her like a b*tch. But I couldn’t get there. And she was married. Then all of a sudden I see her, she’s now got the big phony tits and everything. She’s totally changed her look. … Yeah, that’s her. With the gold. I better use some Tic Tacs just in case I start kissing her. You know, I’m automatically attracted to beautiful — I just start kissing them. It’s like a magnet. Just kiss. I don’t even wait. And when you’re a star, they let you do it. You can do anything. … Grab ’em by the p*ssy. You can do anything.”

Reflektionsfråga

Trump kallade det inspelade samtalet för ”omklädningsrumssnack”. Vilka är farorna med en sådan motivering?


Representation av hbtqi+ i media

Historiskt sett har media i stort sett ignorerat hbtqi+-personers existens, och majoriteten av det innehåll som skildrat hbtqi+-personers erfarenheter har varit fullt av föråldrade stereotyper och framställt dem antingen som offer eller som psykiskt sjuka, vilket bidragit till den diskriminering som riktats mot dem.7

Filmen ”Disclosure: Trans Lives On Screen” visar transpersoners bidrag till media och historien om hur transpersoner har representerats i film och tv, samtidigt som den analyserar hur dessa skildringar påverkar transpersoners välbefinnande i samhället.

Reflektionsfrågor

Vilka konsekvenser kan bristande eller felaktig representativitet få för synen på fall av våld i nära relationer i hbtqi+-relationer? Hur kan olika medierepresentativitet bidra till att bryta ner stereotyper?


Skuldbeläggande av offer (Victim-blaming)

Med skuldbeläggning av offer avses tendensen att hålla offer för våld i nära relation delvis eller helt ansvariga för de övergrepp de utsätts för, i stället för att lägga ansvaret på förövaren. Detta skadliga beteende härrör från samhälleliga attityder och missuppfattningar som orättvist lägger ansvarsbördan på offret, ofta underförstått att de på något sätt provocerade eller förtjänade det våld som tillfogades dem. Skuldbeläggande av offer upprätthåller en tystnadskultur, trivialiserar offrens erfarenheter och kan avskräcka dem från att söka hjälp.8

Från Avoiding Victim Blaming – The Center for Relationship Abuse Awareness

Exempel:

  • ”Offret provocerade honom.”
  •  ”De har båda problem.”
  •  ”Offret borde inte ha gift sig med honom.”
  • ”Offret var berusat.”

Språkvetaren och den feministiska författaren Julia Penelope använde dessa exempel för att illustrera hur offren, beroende på vilket språk som används, antingen skuldbeläggs eller undviker att bli skuldbelagda.

John slog Mary.

Denna mening är skriven i aktiv röst. Det är tydligt vem som utövar våldet.

Mary blev slagen av John.

Meningen har ändrats till passiv, så Mary kommer först.

Mary blev slagen.

Lägg märke till att John är helt borttagen från meningen. Vår uppmärksamhet är helt fokuserad på Mary.

Mary är en misshandlad kvinna.

Att vara en misshandlad kvinna är nu en del av Marys identitet. John är inte en del av uttalandet, och han kommer inte att hållas ansvarig för sitt val att misshandla.

Fokus har flyttats helt till Mary och är inte längre på John, vilket uppmuntrar till att fokusera på offret istället för förövarens handlingar.

Se Modul 3 för information om hur man undviker att skuldbelägga offret i media.

Övning: Skuldbeläggande av offer vid våldtäkt

Följande övning är avsedd att belysa den ofta förekommande skuldbeläggningen av offret i samband med våldtäkt. Se även definitionen ”Juridiskt Bias” under Manifestation av fördomar. Föreställ dig att den typ av frågor som normalt ställs till våldtäktsoffer skulle ställas till ett rånoffer. Följande text är tänkt att illustrera hur ett sådant förhör skulle kunna gå till.

”Mr Smith, du blev rånad med pistol i hörnet av First och Main?”

Ja.”

 

”Kämpade du emot rånaren?”

Nej.”

 

”Varför inte?”

”Han var beväpnad.”

 

”Då fattade du ett medvetet beslut att gå med på hans krav istället för att göra motstånd?”

”Ja.”

 

”Skrek du?”

”Nej, jag var rädd.”

 

”Jag förstår. Har du någonsin blivit rånad förut?”

”Nej.”

 

”Har du någonsin gett bort pengar?”

”Ja, naturligtvis.”

 

”Och du gjorde det frivilligt?”

”Vad är det du vill komma fram till?”

 

”Ja, låt oss säga så här, herr Smith. Du har gett bort pengar tidigare. Faktum är att du har ett ganska gott rykte. Ni har faktiskt ett gott rykte om er att vara filantropisk. Hur ska vi kunna vara säkra på att du inte bara ville att dina pengar skulle tas ifrån dig med våld?”

”Lyssna, om jag ville -”

 

”Strunt samma. Vilken tid ägde rånet rum, mr Smith?”

”Ungefär kl. 23.00.”

 

”Var du ute på gatan kl. 23.00? Vad gjorde du?”

”Gick bara.”

 

”Bara promenerade? Du vet att det är farligt att vara ute på gatan så sent på kvällen. Var du inte medveten om att du kunde ha blivit överfallen?”

”Jag hade inte tänkt på det.”

 

”Vad hade du på dig vid den tidpunkten, Mr Smith?”

”Låt mig se…en kostym. Ja, en kostym.”

 

”En dyr kostym?”

”Ja, just det. Jag är en framgångsrik advokat, vet du.”

 

”Med andra ord, Mr Smith, du gick runt på gatorna sent på kvällen i en kostym som praktiskt taget annonserade det faktum att du kunde vara ett bra mål för lite lätta pengar, är det inte så? Jag menar, om vi inte visste bättre, herr Smith, skulle vi till och med kunna tro att du bad om att detta skulle hända, eller hur?”

 

Från ”Den juridiska partiskheten mot våldtäktsoffer (våldtäkten av Mr Smith).” Connie K. Borkenhagen, American Bar Association Journal. April, 1975



5. Strategier mot fördomar

Följande strategier syftar till att utmana och övervinna bias, stereotyper och fördomar som vidmakthåller skadliga dynamiker och hindrar hanteringen av våld i nära relation.

1. Motverka stereotypa bilder = tänk bort stereotyper:

  • Ibland har människor idéer om hur vissa grupper av människor ska vara.
  • När vi tänker på människor som skiljer sig från dessa stereotyper kan det göra oss mindre partiska.9

Följande video visar att ”vi lever i en tid där vi snabbt placerar människor i fack, men kanske har vi mer gemensamt än vad vi tror”.

Reflektionsfrågor

1. Vad är huvudbudskapet i videon?

2. Hur och på grundval av vilka egenskaper delar du in människor i grupper? Vilka egenskaper tillskriver du dem? Vilka diskurser bestämmer dessa ”klassificeringar”, var kommer dina fördomar ifrån (vänskapskretsen, media, politik)?

3. Vad innebär dessa överväganden för mångfald och inkludering i vårt samhälle?

Ta en titt bakom följande exempel.

Exempel I: Vad tänker du på när du ser en kvinnlig brandman eller en kvinnlig ingenjör? Är det något oväntat för dig?

Se bortom siffrorna och vad som döljer sig bakom:

  • 35 % av européerna anser att män är mer ambitiösa än kvinnor.
  • 36 % – så mycket mindre tjänar kvinnor i genomsnitt jämfört med män.
  • 20 % av de utexaminerade inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) är kvinnor.

Exempel II: Vad tänker du på när du ser en arbetande pappa som tar hand om eller passar sina barn? Är det något ovanligt för dig?

Se bortom siffrorna och vad som döljer sig bakom dem:

  • 44 % av européerna anser att kvinnans viktigaste roll är att ta hand om hemmet och familjen.
  • 82 % av de personer som arbetar deltid av omsorgsskäl är kvinnor.
  • 21 % av männen ägnade mer än 5 timmar per dag åt att ta hand om sina barn, jämfört med 40 % av kvinnorna.
https://end-gender-stereotypes.campaign.europa.eu/index_en
Creator: Philippe BUISSIN | Copyright: © European Union 2021 – Source: EP

Exempel III: Vad tänker du på när du ser en kvinnlig president dekorera en högt uppsatt militär kvinna? Vad tänker du på när du ser en svart kvinna som ledamot av Europaparlamentet? Är detta något som överraskar dig?

Se bortom siffrorna och se vad som döljer sig bakom dem:

  • 69 % av européerna anser att kvinnor är mer benägna än män att fatta beslut som grundar sig på känslor.
  • 32 % av ledamöterna i de nationella parlamenten i EU är kvinnor.
  • 5 % av de valda ledamöterna i Europaparlamentet (2019-2025) tillhör etniska minoriteter.
  • 8 % av vd:arna för stora börsnoterade företag i EU är kvinnor.

Reflektionsfrågor

Kan du komma på ett eget exempel på en bild som motverkar stereotyper? Vad ser du när du tittar bakom de figurer som illustrerar ditt exempel?


2. Individualisering = att fokusera på det unika hos varje person:

  • Vi bör inte döma någon baserat på våra första intryck eller vad vi tycker om den grupp som personen verkar tillhöra.
  • Det är viktigt att ta sig tid och lära känna personen som en individ.
  • Vi kan utmana våra stereotyper genom att lära oss mer om personen och se deras unika egenskaper.10

Följande tre videor visar hur ämnet mångfald framgångsrikt tas upp i reklamkampanjer.

År 2019 vann Starbucks ett pris för mångfald i reklam. Den visar livet för Jemma, som föredrar att kallas James.
”We’re The Superhumans” var en del av en kampanj för de paralympiska spelen 2016.

Reflektionsfrågor

1. Vad är huvudbudskapet i dessa videor? Vad har de gemensamt?

2. Hur relaterar de till strategin för individualisering?

3. Vad innebär dessa överväganden för mångfald och inkludering i vårt samhälle?

Fall studie: Offer för våld i nära relation med missbruk

Anna är en 28-årig kvinna som har utsatts för våld av sin partner Markus i flera år. Förutom det fysiska och känslomässiga våldet kämpar Anna också med drogberoende. Hon är beroende av kokain och använder det regelbundet som en copingmekanism för att hantera de traumatiska upplevelserna i sitt förhållande. Anna har gjort flera misslyckade försök att bryta sig loss från Markus och övervinna sitt beroende.

Reflektionsfrågor

1. Hur kan stereotyper och fördomar påverka samhällets förståelse av offer för våld i nära relation med drogberoende?

2. Vilka ytterligare utmaningar kan kvinnor som Anna ställas inför på grund av kombinationen av våld i nära relation och drogberoende?
3. Hur kan begreppet individualisering bidra till att förändra synen på och stödet till offer för våld i nära relation med drogberoende?

Fallstudie: Äldre våldsutsatt i nära relation

Robert är en 80-årig man som har bott med sin vuxne son, Michael, under de senaste åren. Tyvärr har deras livssituation förvandlats till en nära relation med våld. Michael utsätter Robert för verbalt och fysiskt våld, ofta genom att skälla ut honom och slå honom. På grund av sin höga ålder och sviktande hälsa känner sig Robert hjälplös och instängd i situationen. Han vet inte hur han ska hitta hjälp eller fly från våldet på grund av sina fysiska begränsningar och beroendet av sin son.

Reflektionsfrågor

1. Hur kan stereotyper och fördomar påverka samhällets uppfattning om våldsuttsatta äldre?

2. Vilka ytterligare utmaningar kan offer som Robert möta när det gäller att söka hjälp och fly från våld på grund av sin höga ålder?
3. Hur kan begreppet individualisering bidra till att öka medvetenheten och ge skräddarsytt stöd till våldsutsatta äldre?


3. Kontaktteori = positiv kontakt bidrar till att minska stereotyper:

  • När vi har positiva erfarenheter av människor från olika grupper kan det göra oss mindre benägna att tro på stereotyper.11

Vissa brottsoffergrupper löper större risk än andra att utsättas för stereotyper och omedvetna fördomar, till exempel män som offer, funktionshindrade offer, offer i en hbtqi+-relation, offer med låg eller hög socioekonomisk bakgrund och invandrade personer. Följande fem fallstudier illustrerar detta.

Falstudie: Manligt offer för våld i nära relation

John är en 35-årig man som har haft ett långvarigt förhållande med sin partner Sarah. Under de senaste månaderna har deras förhållande försämrats avsevärt. Sarah har uppvisat ett alltmer aggressivt och våldsamt beteende mot John. Hon skriker åt honom, misshandlar honom verbalt och angriper honom fysiskt genom att slå och sparka honom. John känner sig hjälplös och skäms för mycket för att berätta för sina vänner eller polisen eftersom han är rädd att ingen kommer att tro honom och att han inte kommer att tas på allvar eller ses som svag.

Reflektionsfrågor

1. Vilka stereotyper och fördomar kan ses i denna fallstudie? Vilka egna fördomar kan påverka Johns uppfattningar?

2. Vilka utmaningar kan manliga offer för våld i nära relation möta när det gäller stigma och samhällets uppfattning?

3. Hur kan kontaktteorin bidra till att förändra synen på manliga offer för våld i nära relation och främja stöd?

Fallstudie: våldsutsatt kvinna med funktionsnedsättning

Emily är en 40-årig kvinna med en fysisk funktionsnedsättning som lever i ett långvarigt äktenskap med sin man David. Under de senaste åren har deras förhållande blivit alltmer våldsamt. David misshandlar Emily både verbalt och fysiskt. Han förolämpar henne på grund av hennes funktionshinder och utnyttjar hennes beroende av honom för att utöva kontroll och manipulation. Emily känner sig fångad i sin hjälplöshet, eftersom hennes funktionsnedsättning utgör ytterligare hinder för att söka hjälp och att fly från en våldsam relation.

Reflektionsfrågor

1. Hur kan stereotyper och fördomar påverka synen på och det stöd som finns tillgängligt för våldsutsatta personer med funktionsnedsättning?

2. Vilka särskilda utmaningar kan kvinnor som Emily uppleva när det gäller våld i nära relation, på grund av sin funktionsnedsättning?

3. Hur kan kontaktteorin bidra till att öka medvetenheten om de behov och det stöd som finns tillgängligt för funktionshindrade offer för våld i nära relation, samtidigt som deras unika erfarenheter erkänns?

Fallstudie: Våld i en hbtqi+-relation

Lisa och Emma är ett samkönat par i 30-årsåldern som har dejtat i några månader. På senare tid har Lisa, som identifierar sig som lesbisk, börjat bete sig kränkande mot Emma, som identifierar sig som bisexuell. Lisa förolämpar och förminskar Emma verbalt och använder nedsättande språk relaterat till hennes bisexualitet. Emma känner sig instängd och rädd för att prata med någon om det, eftersom hon oroar sig för potentiell stigmatisering och diskriminering från både hbtqi+-gruppen och samhället. Hon vill inte lämna Lisa, eftersom hon älskar henne.

Reflektionsfrågor

1. Hur kan stereotyper och fördomar påverka förståelsen för och stödet till offer för våld i nära relation inom hbtqi+-samhället?

2. Vilka ytterligare utmaningar kan offer som Emma ställas inför när det gäller att söka hjälp och bryta sig loss från våld i en samkönad relation?

3. Hur kan kontaktteorin bidra till att öka medvetenheten, främja inkludering och tillhandahålla skräddarsytt stöd för våldsutsatta hbtqi+- personer?

Fallstudie: Våldsutsatt person som är socioekonomiskt priviligerad

Isabella är en 35-årig kvinna som bor i ett exklusivt område. Hon har varit gift med sin man, Charles, de senaste 10 åren. Charles, en framgångsrik affärsman, slår henne regelbundet och säger åt henne att täcka blåmärkena med sina kläder. Isabella är rädd för att söka hjälp, då hon är rädd för att det kan leda till offentlig granskning och skada hennes rykte och sociala ställning.

Reflektionsfrågor

1. Hur kan stereotyper och fördomar om den socioekonomiska bakgrunden påverka synen på våld i nära relation?

2. Vilka ytterligare utmaningar kan offer som Isabella ställas inför när det gäller att söka hjälp och bryta sig loss från våld i nära relation, på grund av sin socioekonomiska status?
3. Hur kan en förståelse av maktdynamiken, inklusive ekonomisk kontroll, bidra till att förbättra stödsystemen för våldsutsatta kvinnor från socioekonomiskt priviligerade miljöer?

Fallstudie: Våldsutsatt person med migrantbakgrund

Amina är en 30-årig kvinna som invandrat till ett nytt land från ett konservativt, patriarkalt samhälle. Hon ställs inför många utmaningar när hon ska anpassa sig till sitt nya liv och sin nya kultur. Aminas make Farid använder hennes invandrarstatus och begränsade språkkunskaper som verktyg för manipulation och kontroll, och utnyttjar hennes rädsla för utvisning och isolering från sin familj och sitt samhälle, vilket gör att hon inte vågar be om hjälp.

Reflektionsfrågor

1. Hur kan kulturella stereotyper och fördomar påverka synen på och det stöd som finns tillgängligt för kvinnor med migrantbakgrund som Amina som utsätts för våld i nära relation?

2. Vilka ytterligare utmaningar kan Amina ställas inför på grund av sin migrationsbakgrund när det gäller våld i nära relation och att söka hjälp?

3. Hur kan kulturell känslighet och medvetenhet spela roll för att ge stöd till våldsutsatta personer med migrantbakgrund och samtidigt respektera deras unika kulturella erfarenheter?


4. Perspektivtagande = att sätta sig in i den andra personens situation:

  • Det är viktigt att försöka förstå hur någon annan kan känna eller tänka, och vi bör föreställa oss hur vi skulle känna om vi befann oss i deras situation.12

Exempel:

Vad ser jag? Vad läser eller hör jag?

En kvinna med slöja kommer in på kontoret.

Vad tänker jag? Hur klassificerar jag?

Kvinnan är muslim.

Vad känner jag då? Vilka känslor väcker situationen hos mig? Hur bedömer och beslutar jag?

Kvinnan är självsäker. / Jag tycker synd om kvinnan. / etc.

Rollspel är ett bra sätt att förstå effekterna av stereotyper och omedvetna fördomar i samband med våld i nära relation.

Förslag på rollspel hittar du under utbildningsmaterial för utbildare.


6. Fem steg för att motverka personliga fördomar

Att konfrontera sina egna fördomar i samband med våld i nära relation är viktigt eftersom fördomar kan motverka adekvat bemötande och stöd till våldsutsatta personer. Denna medvetenhet är en del av en bredare insats, inklusive att sträva efter jämlikhet, skydda marginaliserade grupper i samhället och motverka den negativa effekten av mediebudskap. Att känna igen och ta itu med dessa fördomar är avgörande för att våldsutsatta personer ska kunna få den hjälp och rättvisa de behöver, oavsett bakgrund. Dessa steg ger dig praktiska verktyg för att identifiera och utmana dina egna fördomar.13

1. Acceptera att du har fördomar:

  • Ibland har vi vissa sätt att tänka som kanske inte är rättvist för alla.
  • Det är viktigt att lära sig mer om dessa sätt att tänka och hur de kan påverka våra beslut.

2. Identifiera situationer där misstag kan ske:

  • Det finns tillfällen då vi kanske inte fattar de bästa besluten eftersom vi har bråttom eller känner oss arga.
  • Det är bra att be vänner och kollegor om feedback för att förstå våra preferenser och mönster.

3. Analysera hur du ser saker:

  • När vi ser något har vi tankar och känslor om det.
  • Vi kan fråga oss själva vad vi ser, vad vi tänker och hur det får oss att känna.

4. Förstå varifrån våra fördomar kommer:

  • Våra erfarenheter och den kultur vi växer upp i formar hur vi ser och bedömer saker.
  • Vi kan fundera på var våra idéer kommer ifrån och hur de kan skilja sig från andras.

5. Minska fördomar och var medveten om dem:

  • Om vi inser att vi har fördomar kan vi arbeta på att förändra dem.
  • Att lära sig mer om olika ämnen kan hjälpa oss att dra rättvisare slutsatser.



Utbildningsmaterial som kan användas för en workshop eller för självstudier hittar du här.

  1. Anti-Bias. Unconscious Bias, Stereotype und Vorurteile (in German). https://www.anti-bias.eu/wissen/definitionen/unconsciousbias-definition/ ↩︎
  2. Anti-Bias. Denkfehler! Wie Unconscious Bias entstehen (in German). https://www.anti-bias.eu/wissen/entstehung-von-bias/denkfehler-wie-unconscious-bias-entstehen/ ↩︎
  3. Anti-Bias. Biases von A-Z (in German). https://www.anti-bias.eu/wissen/biases-von-a-z/ ↩︎
  4. The Center for Relationship Abuse Awareness. Gender Norms and Gender Role Expectations. https://stoprelationshipabuse.org/action/rape-culture/#genderroleexpectations ↩︎
  5. The Center for Relationship Abuse Awareness. Gender Norms and Gender Role Expectations. https://stoprelationshipabuse.org/action/rape-culture/#genderroleexpectations  ↩︎
  6. The Center for Relationship Abuse Awareness. Objectification. https://stoprelationshipabuse.org/action/rape-culture/#objectification ↩︎
  7. The Center for Relationship Abuse Awareness. Trans-Misogyny. https://stoprelationshipabuse.org/action/rape-culture/#trans%20misogyny ↩︎
  8. The Center for Relationship Abuse Awareness. Avoiding Victim Blaming. https://stoprelationshipabuse.org/educated/avoiding-victim-blaming/ ↩︎
  9. Anti-Bias. Counterstereotype Imaging – Stereotype wegdenken (in German). https://www.anti-bias.eu/anti-bias-strategien/schritte-gegen-persoenliche-bias/counterstereotype-imaging/  ↩︎
  10. Anti-Bias. Individuation – auf die Einzigartigkeit jedes Menschen fokussieren (in German). https://www.anti-bias.eu/anti-bias-strategien/schritte-gegen-persoenliche-bias/individuation/ ↩︎
  11. Anti-Bias. Kontakttheorie – Kontakt hilft Stereotype und Vorurteile zu reduzieren (in German). https://www.anti-bias.eu/anti-bias-strategien/schritte-gegen-persoenliche-bias/kontakttheorie/ ↩︎
  12. Anti-Bias. Perspektivenübernahme – in die Schuhe des Gegenübers schlüpfen (in German). https://www.anti-bias.eu/anti-bias-strategien/schritte-gegen-persoenliche-bias/perspektivenuebernahme/ ↩︎
  13. Anti-Bias. 5 Schritte gegen persönliche Biases (in German). https://www.anti-bias.eu/anti-bias-strategien/schritte-gegen-persoenliche-bias/5-schritte-gegen-persoenliche-bias/  ↩︎