1. Vikten av egenvård
2. Strategier för att förbättra egenvård
3. Stress
4. Utbrändhet
5. Sekundär traumatisering
Källor
Introduktion
Välkommen till Modul 9 som handlar om “Egenvård”. Att arbeta med våldsutsatthet medför stora utmaningar för professionella, vilket ofta leder till stress, spänningar och emotionell belastning som potentiellt kan resultera i utbrändhet eller trauma om det inte hanteras effektivt. Det är därmed viktigt att öka medvetenheten om dessa utmaningar och utveckla strategier för att hantera dem. Att prioritera professionellas egen hälsa och välbefinnande är lika viktigt som att ta hand om de utsattas välbefinnande. Trots att detta är ett viktigt ämne finns det inte så många omfattande studier som undersöker arbetsrelaterad stress i samband med att arbeta med våldsutsatthet.
Modul 9 belyser de risker som är förknippade med utbrändhet och sekundär traumatisering. Den utforskar de interpersonella och organisatoriska gränserna vid arbete med våldsutsatta och ger praktiska hanteringsstrategier som gör det möjligt för yrkesverksamma att navigera svåra situationer samtidigt som de säkerställer att självomsorg och egenvård förblir en prioritet.
Lärandemål
+ Att förstå vikten av egenvård
+ Utveckla praktiska färdigheter för att implementera rutiner och strategier för egenvård
+ Förstå varför personer som arbetar med våldsutsatta utsätts för hög risk för utbrändhet och sekundär traumatisering
+ Bli bekant med riskfaktorer för utbrändhet och sekundär traumatisering i samband med våld i nära relationer
+ Lär dig känna igen tecken och symptom på stress, utbrändhet och sekundär traumatisering
1. Vikten av egenvård
Att arbeta med personer som har utsatts för våld i nära relationer kan vara psykiskt påfrestande. Det är helt normalt att uppleva en rad känslor när man arbetar med våldsutsatta. Att vara medveten om potentiell påverkan på sitt eget välmående och att vidta åtgärder för att minimera de negativa effekterna är viktiga självvårdsstrategier.
Egenvård kan definieras som individers, familjers och samhällens förmåga att främja hälsa, förebygga sjukdom, upprätthålla hälsa och hantera sjukdom och funktionsnedsättning, med eller utan stöd från vårdpersonal, genom att acceptera sin situation utan att resignera/ge upp.1
Svåra situationer i samband med sammanhang av våld i nära relationer (VIN)
Yrkesverksamma som möter våldsutsatta spelar en viktig roll i att ge känslomässigt stöd, förbättra deras säkerhet och ge juridisk hjälp, men de ställs rutinmässigt inför oförutsägbara och komplexa situationer och möter en rad utmaningar i samband med att de ger stöd till de utsatta.2
Klicka på korsen för att få mer information.
Fördjupning: Att hantera frustration
Våldsutsatta stannar ofta kvar i relationer med våld och har av olika skäl ofta svårt att samverka i interventioner och ett av skälen kan vara en känsla av brist på stöd. Detta kan vara frustrerande och svårt att hantera. Även om detta kan upplevas som frustrerande är det viktigt att som yrkesverksam ha med sig att man kan vara den första och enda kontakten för den våldsutsatta.3
Som yrkesverksam som arbetar med våldsutsatta är det viktigt att hantera frustration när den uppstår och beakta nedanstående punkter:
- Inse tidigt att den utsatta kanske aldrig lämnar förövaren.
- Se det som en process, inte en händelse – tidslinjen från början av våldet till punkt för avsked kan ta årtionden.
- Påminn dig själv om att det är den utsattas ansvar att lämna en förövare, inte ditt.
- Lär dig så mycket som möjligt om hur VIN hanteras på lokal nivå. Som minimum bör du känna till de insatser som finns att erbjuda för VIN i ditt område, så att du kan ge korrekt information till utsatta.
- Du behöver inte veta allt om VIN. Att lyssna och kommunicera stöd samt ge kontaktuppgifter till en extern stödorganisation är bättre än att inte prata om det alls.
- Var medveten om dina egna säkerhetsbehov. Om en våldsam incident inträffar är det viktigt att ha en debriefing för personalen. Våld påverkar alla på olika sätt.
- Ha lokala kontaktuppgifter för stöd vid VIN tillgängliga för alla medarbetare.
- Ta hand om dig själv. Att arbeta med effekterna av VIN professionellt kan väcka många tankar och känslor, särskilt om du själv upplever eller har upplevt VIN.
2. Strategier för att bli bättre på egenvård
Att vara förberedd på perioder av stress kan göra det lättare att ta sig igenom dem, och att veta hur man hanterar sitt välmående kan hjälpa oss att återhämta oss efter en stressig händelse. Resiliens hänvisar till vår förmåga att hantera stress. Det är processen och resultatet av att framgångsrikt anpassa sig till svåra eller utmanande livserfarenheter, särskilt genom mental, känslomässig och beteendemässig flexibilitet och anpassning till både externa och interna krav. Flera faktorer bidrar till hur väl människor anpassar sig till motgångar, där de mest framträdande är: (a) de sätt på vilka individer ser på och interagerar med sin omvärld, (b) tillgången till och kvaliteten på socialt stöd, och (c) specifika hanteringsstrategier.4
Det finns saker vi kan göra för att bygga upp resiliens mot stress. Men det finns dock också faktorer som kan göra det svårare att vara resilient, såsom att uppleva diskriminering eller brist på stöd.5
Verktyg för självskattning: Egenvård
Egenvårdsaktiviteter är sådant du gör för att bibehålla god hälsa och förbättra ditt välmående. Du kommer att märka att många av de aktiviteter som lyfts är sådant du redan gör som en del av din vanliga rutin.
I denna självskattning kommer du att få reflektera över hur ofta du utför olika egenvårdsaktiviteter. Syftet med denna skattning är att hjälpa dig att få bättre koll på dina egenvårdsbehov genom att identifiera mönster och känna igen områden i ditt liv som behöver mer uppmärksamhet.
Det finns inga svar som är rätt eller fel i denna bedömning. Det kan finnas aktiviteter som du inte är intresserad av, och andra aktiviteter kan vara uteslutna. Denna lista är inte heltäckande utan fungerar som en utgångspunkt för att tänka på dina egenvårdsbehov.6,7
Betygsätt dig själv med hjälp av den numeriska skalan:
5 = Ofta, 4 = Ibland, 3 = Någon gång, 2 = Aldrig, 1 = Det har aldrig ens slagit mig
Hur ofta gör du följande aktiviteter?
Hjälpsamma aktiviteter för fysisk egenvård
- Ät regelbundet (frukost, lunch, middag)
- Ät hälsosamt
- Träna, ta promenader, gå på gym, lyft vikter, träna kampsport
- Få regelbunden medicinsk vård för förebyggande av ohälsa
- Sök medicinsk vård när det behövs
- Ta ledigt när du är sjuk
- Få massage eller annan kroppsvård
- Ägna dig åt fysisk aktivitet som är rolig för dig
- Ta tid för sexuell aktivitet
- Få tillräckligt med sömn
- Bär kläder du gillar
- Ta semester
- Ta dagsutflykter eller mini-semester
- Se till att komma bort från stressande teknik (t.ex. smartphones, e-post, sociala medier)
Hjälpsamma aktiviteter för psykologisk egenvård
- Avsätt tid för självreflektion
- Gå till en psykoterapeut eller dylikt
- Skriv dagbok
- Läs litteratur som inte är relaterad till arbete
- Gör något där du är nybörjare
- Se över hur du kan minska stressen i ditt liv
- Lägg märke till dina inre upplevelser (t.ex. drömmar, tankar, bilder, känslor)
- Låt andra få veta olika aspekter av dig
- Engagera dig i ett nytt område (t.ex. gå till ett konstmuseum, en föreställning, en sportevenemang, en utställning eller annan kulturell aktivitet)
- Öva på att ta emot från andra
- Var nyfiken
- Säg nej till extra ansvar ibland
- Tillbringa tid utomhus
Hjälpsamma aktiviteter för emotionell egenvård
- Tillbringa tid med andra vars sällskap du tycker om
- Håll kontakten med viktiga personer i ditt liv
- Var snäll mot dig själv (t.ex. genom att använda ett stöttande inre samtal eller självprat)
- Var stolt över dig själv
- Läs om favoritböcker, titta på favoritfilmer
- Identifiera och sök tröstande aktiviteter, objekt, människor, relationer och platser
- Tillåt dig själv att gråta
- Hitta saker som får dig att skratta
- Uttryck dina upprörda känslor på ett konstruktivt sätt
Hjälpsamma aktiviteter med avseende på spirituell egenvård
- Avsätt tid för reflektion, meditation och/eller bön
- Tillbringa tid i naturen
- Delta i en andlig samling, gemenskap eller grupp
- Var öppen för inspiration
- Värdera din optimism och hopp
- Var medveten om de icke-materiella aspekterna av livet
- Var öppen för det okända
- Identifiera vad som är meningsfullt för dig och gör plats för det i ditt liv
- Sjung
- Uttryck tacksamhet
- Fira milstolpar med ritualer som är meningsfulla för dig
- Minns och hedra älskade som har gått bort
- Vårda andra
- Ha upplevelser som fyller dig med vördnad
- Bidra till eller delta i sådant som känns meningsfullt
- Läs inspirerande litteratur
- Lyssna på inspirerande musik
Hjälpsamma aktiviteter för professionell egenvård
- Ta tid för att äta lunch
- Ta tid för att prata med kollegor
- Avsätt tid för att slutföra uppgifter
- Identifiera projekt eller uppgifter som är spännande, utvecklande och givande
- Sätt gränser för kollegor och patienter/klienter
- Balansera din arbetsbelastning så att du inte ”bränner ut” dig
- Ordna din arbetsplats så att den är bekväm och trygg
- Få regelbunden handledning eller konsultation
- Förhandla för att få dina behov tillgodosedda
- Ha en kollegial stödförening
Reflektionsuppgift
När du har slutfört självskattningen, reflektera över följande frågor:
(1) Fanns det några överraskningar? Ledde bedömningen till några nya idéer som du inte hade tänkt på tidigare?
(2) Vilka aktiviteter verkar vara mer en belastning än en fördel för dig?
(3) Vad gör du redan för att praktisera egenvård inom de fysiska, psykiska, emotionella, andliga och professionella områdena?
(4) Vilka aktiviteter som du inte gör nu väcker särskilt ditt intresse? Hur kan du införliva dem i ditt liv framöver?
(5) Vad är en aktivitet eller praxis du skulle vilja börja med nu eller så snart som möjligt?
Tips för att värna om ditt välmående på jobbet8
- Engagera dig aktivt i regelbunden handledning och kollektiv reflekterande praktik.
- Ta kontakt med någon. Det kan vara din handledare, en betrodd vän eller kollega, en rådgivare eller någon annan stödperson.
- Hitta ett sätt att få distans fysiskt eller mentalt, inklusive vila, läsning, lediga dagar, semester, promenader, träffa vänner, ha roligt och göra saker som får dig att skratta, leka med barn och djur, och kreativa aktiviteter.
- Ta schemalagda pauser under arbetsdagen, lediga helger och semester.
- Utvärdera din arbetsplats för att säkerställa att den främjar välmående.
- Försök att avgränsa dig till arbetsuppgifter som är dina och säg nej till andra.
- Praktisera aktiv kommunikation med dina kollegor om din personliga och arbetsmässiga situation och ställ individuella eller kollektiva krav som du anser vara rättvisa.
- Var snäll och stödjande mot dina kollegor och fira framgångar.
- Praktisera självmedkänsla. När du tar del av historier om övergrepp och våld är det viktigt att komma ihåg att en känslomässig respons också är en mänsklig sådan. Även om det är viktigt att behålla ett professionellt lugn tillsammans med den utsatta, är känslomässiga reaktioner relaterade till övergrepp och våld naturliga och adekvata. Att ha kontakt med hur du känner och ha självmedkänsla hjälper dig att vara resilient och att hålla ut i ditt arbete.
Följande strategier rekommenderas för att möjliggöra egenvård på arbetet.9
Klicka på kryssen för mer information.
Du kan använda dig av dessa specifika strategier för att möjliggöra egenvård.10
Be om stöd när du behöver
Att be om stöd är inte enbart hjälpsamt för att skydda ditt eget känslomässiga välbefinnande, utan det kan också göra att du blir lyckligare och mer effektiv på jobbet.
En av de främsta orsakerna till sekundär traumatisering är hur mycket tid man tillbringar med människor som upplever trauma. Hur arbetet fördelas bland personalen inom en organisation är därför mycket viktigt.
För mer information om hur organisationer bättre kan stödja sin personal, se ”Vad chefer och organisationer kan göra”, nedan.
Ta en paus
Det finns många sätt att ta en paus. Vad du gör är inte viktig så länge det ger dig möjlighet att slappna av och återhämta dig.
- Ta dig tid att komma bort ett slag (fysiskt eller mentalt, filmer, böcker, semester)
- Ta dig tid för vila (tid utan mål eller saker som ska hinnas med)
- Utnyttja möjligheterna att ha roligt (var i positiva känslor, gör saker som får dig att skratta, delta i kreativa aktiviteter, lek med barn).
Ha realistiska förväntningar
När du utför utmanande arbetsuppgifter eller stödjer personer som behöver mycket från dig, är det lätt att ta på sig för mycket. Kom ihåg att du bara är människa, försök att hålla saker i perspektiv.
- Var medveten om de krav och förväntningar du har på dig själv – behöver de vara mer realistiska?
- Acceptera att du troligtvis kommer att påverkas i viss grad av att göra krävande arbete.
- Fokusera på saker som är inom din kontroll.
- Tänk aktivt på lösningar för svåra problem.
- Ta regelbundna pauser (både varje dag på jobbet, samt längre pauser som helger och vid semester).
- Försök att förstå dig själv och dina reaktioner på stressiga situationer, inklusive hur stereotyper om ditt yrke kan påverka dina förväntningar.
Utveckla dina färdigheter och be om hjälp
Att vara trygg i sina färdigheter och att arbeta i en samarbetsinriktad och stöttande arbetsmiljö är viktiga komponenter för att du ska kunna göra ditt jobb bra. Att ha rätt färdigheter för jobbet hjälper också till att hantera stress. Det finns många sätt att förbättra dina färdigheter som inte kräver formell utbildning.
- Läs om eller genomför utbildning i sekundär traumatisering.
- Be om stöd från kollegor.
- Begär regelbunden professionell handledning.
- Sök variation i arbetet, prova olika uppgifter.
- Bygg professionella nätverk och relationer.
- Ta denna information till din chef eller handledare.
Hitta balans och mening
Det är viktigt att ha en god en balans i sitt liv och att fokusera på värdet av det arbete du gör. Att ha perspektv på saker du gör kan hjälpa dig att bli mer resilient och nöjd både i ditt arbete och ditt privatliv. Dessa enkla åtgärder kan ha stor inverkan på hur du mår.
- Håll en hälsosam balans mellan arbete och fritid, samt balansera de olika typerna av arbetsuppgifter du gör.
- Kom ihåg vikten och värdet av det arbete du gör.
- Var medveten och uppskatta de små sakerna (till exempel en varm dag, gott kaffe, en kram).
- Markera viktiga händelser, fira och sörj med ritualer eller traditioner.
- Håll kontakten med nära och kära.
- Hitta små sätt att fräscha upp och ta hand om dig själv under arbetsdagen.
- Fokusera på att göra ditt bästa (istället för att enbart fokusera på specifika mål som ”måste” bli klara).
- Identifiera och utmana cyniska tankar som dyker upp.
- Sök styrkor och framgångar (i dig själv, hos andra och i det arbete du gör).
- Tänk på aktiviteter som främjar personlig utveckling (till exempel kreativa aktiviteter, skrivande, mindfulness).
- Hitta det som förnyar dig andligt och ger dig en känsla av större mening (natur, religiös tro, gemenskap och familj) och gör dessa saker regelbundet.
- Prova en tacksamhetsdagbok – skriv ner tre saker du är tacksam för varje dag, eller tre saker som gick bra den dagen och varför de betyder något.
Vad kan chefer och organisationer göra?
Att hantera risken för utbrändhet och sekundär traumatisering är en viktig del av arbetsmiljö och säkerhet inom en organisation. Det finns praktiska och viktiga åtgärder som chefer kan vidta för att stödja personalens välmående.11
Två av de viktigaste faktorerna som kan förebygga utbrändhet och sekundär traumatisering är:
- Hur arbetet fördelas
- Stödet som ges till yrkesverksamma
Stödstrategier från ledningen kan innefatta:
- Regelbunden handledning och avlastande samtal
- Rotations- eller alternerande arbetstidsystem, som är utformade för att minimera konstant exponering för stressiga miljöer
- Variation i arbetsfördelningen, som att ge arbetsuppgifter som inte är direkt kopplade till arbete med våldsutsatta
- Införa ett årligt rotationssystem från positioner som arbetar med våldsutsatta till positioner som arbetar med professionella (t.ex. undervisningstjänster)
- Utvecklingsmöjligheter för yrkesverksamma, som workshops om våld i nära relationer, utbrändhet och sekundär traumatisering
- Tillhandahålla professionella utvecklingsvägar eller studietid – detta kan hjälpa till att minska effekterna av sekundär traumatisering och kan också få professionella att känna att deras arbete och färdigheter i högre utsträckning uppskattas
- Förbättrat samarbete och interprofessionell ärendehantering, så att yrkesverksamma inte känner att de är de enda som arbetar med eller är ansvariga för den våldsutsattas eller en familjs säkerhet
- Uppmuntran till egenvård, paus- och lunchrast samt andra återhämtande rutiner
Organisationer ska ha riktlinjer och rutiner på plats för att kunna:
- Stödja yrkesverksammas trygghet och säkerhet i det dagliga arbetet
- Dokumentera och debriefa händelser som kan rapporteras samt kritiska incidenter
- Hantera oro kring oegentligheter, mobbning och tjänstekvalitet
Med tanke på den höga förekomsten av våld i nära relationer världen över, är det mycket sannolikt att arbetsplatsen inkluderar personer som har egna erfarenheter av eller pågående utsatthet för våld i nära relationer. För att möjliggöra hållbarhet krävs arbetsplatspolicyer som har insikt om denna verklighet och kan erbjuda konfidentiella stödstrategier.
Reflektionsuppgift
(1) Är du medveten om de förväntningar du ställer på dig själv i din professionella roll?
(2) Hur kan dessa förväntningar påverka dina stressnivåer och ditt allmänna välbefinnande?
(3) Tror du att dina förväntningar på dig själv är realistiska med tanke på kraven i ditt arbete?
(4) Hur upplever du påverkan av krävande arbete på din mentala hälsa? Erkänner du dess påverkan, eller tenderar du att minimera eller ignorera den? Vilka aspekter av ditt professionella liv känner du att du har kontroll över?
(5) Känner du dig bekväm med att söka hjälp och stöd när det behövs?
(6) Hur hanterar du stressiga situationer eller hinder i ditt arbete? Är du proaktiv i att hitta lösningar, eller tenderar du att känna dig överväldigad eller fast?
Avslappningstekniker
Avslappningstekniker är användbara verktyg för att hantera stress och främja långsiktig hälsa genom att lugna kroppen och stilla sinnet. Här är tre avslappningstekniker som kan hjälpa dig att minska stressrelaterade symtom och få en bättre känsla av kontroll och välbefinnande i ditt liv.12
Djupandning
Andningsövningar är den enklaste vägen till inre lugn. Att praktisera i 15 minuter om dagen kan ge en betydande minskning av dina stressrelaterade symtom. Andningen är en funktion som styrs av både det viljestyrda och det autonoma nervsystemet, vilket bildar en bro mellan vårt inre och yttre jag. För att använda tekniken, ta flera djupa andetag och slappna av i kroppen mer för varje andetag.
Diafragmatisk andning
Genom att utföra denna övning aktiverar du diafragman (den viktigaste andningsmuskeln), vilket ökar luftflödet i dina lungor.
Att andas i en kvadrat
Även känd som boxandning eller 4×4-andning. Denna teknik är den enklaste formen av medveten andning och syftar till att återställa andningen till en normal rytm på bara några minuter.
Progressiv muskelavslappning
En av de mest populära och enkla metoderna för att slappna av är att använda progressiv muskelavslappning. Denna metod är användbar för att slappna av i kroppen när dina muskler är spända. Nyckeln är att bli medveten om spänning och dess motsatta tillstånd, avslappning, i varje muskelgrupp i kroppen. Det första steget är att spänna en muskelgrupp så att den är kraftigt kontraherad. Håll musklerna i ett tillstånd av extrem spänning i några sekunder. Slappna sedan av i musklerna. Det ändra steget är att medvetet slappna av ännu mer så att musklerna blir så avslappnade som möjligt. Genom att först spänna dina muskler kommer du att märka att du kan slappna av mer effektivt än om du bara försökte slappna av i musklerna direkt.
Experimentera med denna metod genom att forma en näve och knyta handen så hårt du kan i flera sekunder. Slappna av i handen tills den återgår till sitt tidigare tillstånd, och slappna sedan medvetet av igen så att den blir så lös som möjligt. Efter denna övning bör du känna en djup avslappning i handens muskler.
Avslappningsrespons
Avslappningsrespons, som först utvecklades av Herbert Benson, är en enkel form av meditation som alla kan använda. Följ dessa steg i 10 till 20 minuter dagligen för att minska stress i ditt liv och hjälpa dig själv att fokusera.
- Sätt dig tyst och bekvämt.
- Stäng ögonen.
- Börja med att slappna av i fötternas muskler och arbeta dig upp till huvudet, slappna av i musklerna längs vägen.
- Fokusera din uppmärksamhet på din andning.
- Andas in djupt och släpp sedan ut luften. Räkna dina andetag för dig själv. Eller välj ett ord, en fras, en bild eller en bön att fokusera på. Du kan också välja att helt enkelt fokusera på din andning när den rör sig in och ut.
Fördjupning: Välmående under kristider
COVID-19-pandemin har haft en stor inverkan på de redan existerande strukturella ojämlikheterna i hela Europa, vilket har ökat riskerna och sårbarheterna kopplade till VIN och synliggjort begränsningar och hinder inom samhällets olika skyddsnät. Pandemin har lett till en omfattande övergång till distansarbete för yrkesverksamma som arbetar med våldsutsatta, ofta för första gången, och har medfört utmaningar för att bibehålla dessa professionellas psykiska hälsa och välmående i distansarbetet.
Du kan finna mer information om våld i nära relation under kristider i Modul 7.
Vad har cheferna för ansvar i akutfall och kristider?
- Chefer har ett ansvar att säkerställa både den fysiska och psykiska säkerheten och välbefinnandet för sin personal.
- Chefer och handledare måste vidta åtgärder för att skydda sin personals psykiska hälsa, särskilt för dem som arbetar på distans eller hemifrån.
- Chefer bör utveckla och implementera strategier för att hjälpa sin personal att skapa säkra och lämpliga arbetsmiljöer på distans, främja välmående och erbjuda stöd om psykiska hälsoproblem uppstår under nödsituationer och kriser.13
Skapa goda arbetsförutsättningar för personal som arbetar på distans
- Ta hänsyn till de yrkesverksammas preferenser när det gäller distansarbete eller arbete på kontoret.
- Diskutera de utmaningar som distansarbete kan innebära, såsom förutsättningar för känsliga samtal, eventuell påverkan på delade bostadsutrymmen, känslor av isolering och stress.
- Säkerställ att personalen har de nödvändiga verktygen och utrustningen för distansarbete, inklusive internetåtkomst, datorer, programvara, telefoner, ergonomiska möbler, etc.
- Genomför möten för att bedöma och tillhandahålla utrustning för distansarbete och utveckla riktlinjer för att personalen ska kunna få tillgång till verktyg och teknik.
- Bevara konfidentialitet och integritet kring patientdata genom att implementera säkra lagringssystem för distansarbetsmiljöer.
Monitorera och hantera yrkesverksammas välmående
- Monitorera och hantera personalens välbefinnande under kriser, inklusive att regelbundet stämma av med sin personal, erbjuda handledningstillfällen, underlätta kollegialt stöd och uppmuntra till pauser från arbetet.
- Handledning av arbetet under nödsituationer innebär att fokusera på individers påverkan av arbetet med våld i nära relationer, överväga alternativa handledningsmetoder, diskutera potentiella traumaföljder och utvidga tillgången till psykologiskt stöd.
- Att upprätthålla sociala kontakter är avgörande genom att istället för fysiska möten se till att ha virtuella sådana och schemalägga regelbundna teammöten via onlineplattformar.
- Anpassad arbetsfördelning och ärendehantering med ansats att prioritera personalens välbefinnande genom att beakta arbetsbelastning, ärendets komplexitet och de anställdas tillgänglighet, samt monitorering och granskning av ärendehantering och arbetsbelastning.
- Rekrytering av personal under kriser kräver noggrant övervägande, där tidigare erfarenhet, kvalifikationer och kulturell kunskap utvärderas innan beslut om rekrytering och introduktion av ny personal fattas.
Kommunikation
- Kommunikation är avgörande under kriser, och organisationer bör utveckla interna och externa kommunikationsplaner för att hantera de utmaningar som uppstår under nödsituationer.
- Interna kommunikationsplaner bör skapa tydliga kanaler för att förmedla beslut relaterade till prioritering av ärenden och säkerställa att personalens mentala hälsa och välbefinnande prioriteras i all kommunikation.
- Externa kommunikationsplaner bör beskriva kanaler för att kommunicera med allmänheten, ge tydliga och lugnande meddelanden om förändringar i tjänster och tillgänglighet under krisen.
- Organisationer måste beakta effekterna av ändringar i tjänsterna både för patienter/klienter och personal, genom att ge konsekvent information via centrala kommunikationskanaler och utse talespersoner för offentlig information för att samordna kommunikationen med allmänheten, media och regering.
Bygg en motståndskraftig personalstyrka med kompetens om VIN
- Prioritera hälsa och säkerhet för personalen under nödsituationer och kriser genom att integrera strategier för mental hälsa och välbefinnande i krisrespons- och återhämtningsplaner.
- Fokusera på att bygga resiliens bland medarbetare genom systematisk planering, implementering och uppföljning av strategier för mental hälsa under nödsituationer.
- När organisationer går från krisrespons till återhämtning, betona arbetsstyrkans resiliens och förmåga att anpassa sig till framtida kriser.
- Reflektera över tidigare erfarenheter för att identifiera styrkor, luckor och förbättringsområden i krisresponsen, genom att involvera input från alla nivåer inom organisationen för att informera framtida strategier.
Frågor & Svar: Egenvård14
Vad gör jag om den våldsutsatta inte vill ta emot det stöd som erbjuds?
- Acceptera dennes önskemål.
- Vänta på andra möjligheter, försök igen senare.
- Om du inte kan hitta en lösning, brainstorma med kollegor (håll konfidentialitet).
- Försök att säga: ”Jag gjorde mitt bästa. Jag känner att jag behöver ta ett steg tillbaka från fallet nu.” Det är ditt ansvar att erbjuda vägar framåt, inte att agera för den utsattes räkning.
Vad gör jag om jag inte har tillräcklig information om våldssituationen?
- Ompröva vilken information som är avgörande att få och vem som kan tillhandahålla den.
- Identifiera riskfaktorer innan du vidtar åtgärder.
- Brainstorma med kollegor vilka andra informationskällor som kan användas.
- Gör en plan för din strategi/angreppssätt.
- Säkerställ att atmosfären är gynnsam.
- Delge information och idéer för att få svar.
Vad gör jag i fall där det finns en fara?
- Överväg noggrant om det kan vara nödvändigt att ringa polisen.
- Informera kollegor och be om deras stöd.
- Om det finns omedelbar fara, ring polisen omedelbart.
- Vid verbal aggression, ring inte polisen omedelbart. Vid fysisk aggression och när den utsatta är i livsfara, ring polisen omedelbart, annars kan du stöta på problem.
- Om det inte finns någon omedelbar fara, försök att prata med den utsatta.
Hur kan jag samarbeta och ta lärdom av kollegor?
- Var öppen för nya förslag.
- Använd humor.
- Fråga din kollega om han/hon kan ge dig insikter i sitt arbete.
- Goda möten med och stöd från dina kollegor kan vara mycket fruktbara och stärkande i fall av våld.
Vad gör jag om jag upplever att kollegor och närmaste chef inte stödjer mig?
- Försök att hitta rätt sätt och ton att säga det du vill säga.
- Försök att uttrycka din besvikelse över en kollega och/eller närmaste chef. Försök att inte göra det personligt.
Vad gör jag om jag upplever spänning och negativ stress?
- Försök vara uppmärksam på ”varningstecken”, som spänningar i nacke och axlar, trötthet, rastlöshet, sömnproblem, nervositet, etc.
- Försök att lösa problemen på olika nivåer (personligt, interpersonellt, på arbetsplatsen, i organisationen).
Vad gör jag om jag tar med problemet hem?
- Initiera en debriefing med kollegor.
- Tala med vänner, men dela inte personlig data.
- Slappna av, ta långa promenader, ta ett varmt bad.
- Ta djupa andetag.
Vad gör jag om jag inte har tillräckligt med tid för att klara av arbetsbördan?
- Be om stöd från kollegor.
- Tala med din chef om att omorganisera dina arbetsuppgifter.
- Föreslå ett teammöte för att diskutera problemen.
- Försök att omorganisera dig själv.
- Gör ett åtagande att ta tid för dig själv och för din familj och dina vänner.
Vad gör jag om jag ser dessa tecken hos kollegor som inte prioriterar egenvård?
- Erkänn och kommunicera dessa tecken.
- Uppmuntra till att söka professionell hjälp.
- Främja aktiviteter för egenvård.
- Skapa en stödjande miljö.
3. Stress
Våld i nära relationer är ett problem för de som direkt drabbas, men det kan också medföra stora utmaningar för professionella. Problem, frustration och hinder kan leda till stress, eller till och med utbrändhet, och i vissa fall till sekundär traumatisering om det inte hanteras på ett adekvat sätt. Det är viktigt för professionella att vara medvetna om riskerna och känna igen tecknen.
Definition av stress
Stress kan vara “akut” eller “kronisk”17:
- Akut stress kan upplevas inom några minuter till några timmar efter en händelse. Den varar under en kort period, vanligtvis mindre än några veckor, och är mycket intensiv. Det kan inträffa efter en störande eller oväntad händelse som exempelvis plötslig sorg, ett övergrepp eller en naturkatastrof.
- Kronisk stress varar under en lång period eller återkommer regelbundet. Du kan uppleva detta om du ofta är under mycket press. Du kan också känna kronisk stress om din vardag är svår, till exempel om du är anhörigvårdare, om du lever i fattigdom eller om du utsätts för VIN. Dessutom kan kronisk stress uppstå i arbete med traumatiserade personer och/eller regelbundet då man utsätts för stressiga situationer på arbetet.
Stress och dess påverkan på kroppen
Stress är kroppens svar på påfrestningar. När vi utsätts för stress producerar kroppen stresshormoner som utlöser ett ”kamp eller flykt”-svar och aktiverar vårt immunsystem. För mycket stress kan lämna oss i ett konstant tillstånd av kamp eller flykt, vilket gör oss överväldigade eller oförmögna att hantera situationen. På lång sikt kan detta påverka vår fysiska och mentala hälsa.
Följande video visar hur stress påverkar kroppen:
Lär dig mer om hur stress påverkar hjärnan genom att ta del av följande video:
Tecken och symptom på stress
När en person har långvarig (kronisk) stress, leder den fortsatta aktiveringen av stressresponsen till slitage på kroppen. Fysiska, känslomässiga och beteendemässiga symptom utvecklas. Kroppens autonoma nervsystem spelar en viktig roll i några av dessa symptom eftersom det styr vår hjärtfrekvens, andning, synförändringar och mer.
Fysiska symptom på stress
Fysiska symptom på stress kan innefatta18:
- Snabbare andning och hjärtslag
- Panikattacker
- Sömnproblem
- Muskelvärk och huvudvärk
Om vi upplever höga nivåer av stress kan dessa symptom förvärras. Detta kan också hända om vi upplever stress under en lång period.
Följande video förklarar vad som händer med vår kropp och hjärna när vi hoppar över sömn:
Stress kan leda till emotionella och psykiska symtom.19
Emotionella och psykiska symptom
När människor är stressade kan de uppleva symtom såsom att:
- Känna sig irriterad, arg, otålig eller spänd
- Känna sig orolig, nervös eller rädd
- Inte kunna ha kul (t.ex. ha förlorat sin humor)
- En känsla av förtvivlan
Vissa personer som går igenom svår stress kan uppleva självmordstankar. Detta kan vara mycket plågsamt. I sådana situationer är det viktigt att söka professionell hjälp, eftersom självomsorgsrutiner som meditation och träning kanske inte räcker till. Professionellt stöd och terapi kan hjälpa att hantera denna svåra tid på ett säkert sätt.
Ofta försöker personer med långvarig stress att hantera det med ohälsosamma beteenden.20
Ohälsosamma beteenden
Om människor är stressade kan de uppleva svårigheter i det dagliga livet såsom:
- Oförmåga att koncentrera sig
- Oförmåga att komma ihåg saker eller känna att ditt minne är långsammare än vanligt
- Ständig oro eller känslor av förskräckelse
- Gnissla tänder eller spänna käken
- Uppleva sexuella problem, som att förlora intresset för sex eller inte kunna njuta av sex
- Röka, använda narkotiska ämnen eller dricka mer alkohol än du brukar
- Dra sig undan från människor omkring sig
Följande video visar hur minnet processar information och hur kortvarig stress påverkar denna process:
Orsaker till stress
Det finns många saker som kan orsaka stress. Du kan känna dig stressad på grund av en stor händelse eller situation i ditt liv, eller så kan det vara en ackumulering av många mindre saker. Du kan känna stress från både bra och dåliga utmaningar.
Vissa situationer som inte alls stör dig kan orsaka mycket stress för någon annan. Detta beror på att vi alla påverkas av olika erfarenheter. Vi har också olika nivåer av stöd och olika sätt att hantera saker. Vissa händelser kan också göra att du känner dig stressad ibland, men inte varje gång. Några av dessa situationer kan till och med betraktas som positiva händelser, men de kan fortfarande kännas mycket stressiga (t.ex. att gifta sig eller börja ett nytt jobb).
Stress kan uppkomma inom olika områden i våra liv.21 Dessa kan inkludera:
Klicka på kryssen för mer information.
Följande illustration visar på progression av en stresskurva från för lite stress till utbrändhet:
För lite stress
- Inaktiv: I detta skede är stressnivåerna mycket låga. Individer kan känna sig uttråkade, oengagerade och sakna motivation. Det finns inte tillräckligt med inslag för att stimulera handling eller fokus.
- Avslappnad: När stressnivåerna ökar något, kan individer känna sig avslappnade men fortfarande sakna drivkraft att prestera. Det finns minimal brådska eller utmaning som sporrar produktivitet.
Optimal stress
- Positiv stress: När stressnivån når en måttlig nivå börjar individer uppleva ökad energi och fokus. Detta skede kännetecknas av högre vaksamhet och motivation, vilket leder till hög prestation. Detta är zonen för optimal prestation där stress fungerar som en positiv kraft.
För mycket stress
- Utmattning: Över den optimala punkten, blir stressnivåerna för höga, vilket leder till att prestationen sjunker. Individer kan uppleva fysisk och mental utmattning, vilket leder till minskad produktivitet. Stressen börjar ta ut sin rätt på kropp och sinne, vilket gör det svårt att bibehålla hög prestation.
Utbrändhet
- Ångest/Ilska/Panik: I detta skede leder långvarig hög stress till allvarliga emotionella och psykiska effekter. Individer kan uppleva ångest, ilska eller panik, vilket avsevärt försämrar deras förmåga att fungera.
- Kollaps: Slutligen leder kronisk stress till en fullständig kollaps. Detta skede kännetecknas av fysisk, emotionell och mental utmattning, där individer inte längre kan prestera eller hantera stress. Det kan yttra sig som svår trötthet, depression eller totalt tillbakadragande från aktiviteter.
4. Utbrändhet
Definitionen av utbrändhet
Begreppet ”utbrändhet” myntades 1974 av den amerikanske psykologen Herbert Freudenberger. Han använde termen för att beskriva konsekvenserna av allvarlig stress och höga ideal inom ”hjälpande” yrken. Läkare och sjuksköterskor, till exempel, kunde ofta bli ”utbrända” – utmattade, apatiska och oförmögna att hantera situationen.22
Världshälsoorganisationens (WHO) ICD-11 definierar utbrändhet som ett yrkesmässigt fenomen som uppstår till följd av kronisk arbetsrelaterad stress som inte har hanterats framgångsrikt23. Det klassificeras som en obalans mellan arbetsutmaningarna och en individs mentala och fysiska resurser, men erkänns inte som ett självständigt medicinskt tillstånd.
Tecken och symtom på utbrändhet
Det finns tre huvudsakliga symptomområden som anses vara tecken på utbrändhet23:
- Känslor av energibrist eller utmattning:Personer som drabbas av utbrändhet känner sig utmattade och känslomässigt tömda, oförmögna att hantera situationen, trötta och nedstämda, och har inte tillräckligt med energi. Fysiska symtom kan inkludera smärta och mag- eller tarmproblem.
- Ökat mentalt avstånd till arbetet, eller känslor av negativism eller cynism relaterat till arbetet: Personer med utbrändhet upplever sitt arbete som allt mer stressigt och frustrerande. De kan börja vara cyniska om sina arbetsförhållanden och sina kollegor. Samtidigt kan de börja distansera sig känslomässigt och känna sig avtrubbade inför sitt arbete.
- Nedsatt yrkesmässig effektivitet: Utbrändhet påverkar främst vardagliga uppgifter på arbetet, hemma eller när man vårdar familjemedlemmar. Personer med utbrändhet är mycket negativa till sina arbetsuppgifter, har svårt att koncentrera sig, känner sig apatiska och saknar kreativitet.
Diagnosen utbrändhet
År 1981 utvecklade Maslach och Jackson det första allmänt använda instrumentet för att bedöma utbrändhet, Maslach Burnout Inventory (MBI). Det är fortfarande det mest använda instrumentet för att bedöma tillståndet. MBI operationaliserar utbrändhet som ett tredimensionellt syndrom bestående av emotionell utmattning, depersonalisering (en känslokall och opersonlig reaktion gentemot dem man ger service, vård, behandling eller annat stöd till) och reducerad personlig prestation.24
MBI fokuserade ursprungligen på socialt arbete (t.ex. lärare, socialarbetare). Sedan dess har MBI använts för en bredare variation av yrken (t.ex. hälso- och sjukvårdspersonal). Instrumentet eller dess varianter används nu inom många andra yrken.
Lär dig mer om utbrändhet I följande video:
5. Sekundär traumatisering
Definition av sekundär traumatisering
”Trauma” är ett gammalt grekiskt ord som betyder sår eller skada. Inom psykologin syftar trauma på en allvarlig psykologisk skada. Trauma uppstår ofta från erfarenheter där en person utsätts för ett betydande hot och upplevelse av hjälplöshet.25 Sekundär traumatisering är effekten av att vara utsatt för någon annans trauma — trauma som en person inte personligen har upplevt, men som han eller hon har fått ta del av från andra.
Sekundär traumatisering är även känt under ett antal andra namn, inklusive:
- Sekundärt trauma
- Andrahandstrauma
- Sekundär traumatisk stress
Ibland kan detta leda till posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) eller andra psykiatriska hälsotillstånd som depression och ångest.26
Tecken och symtom på sekundär traumatisering
Symtom på sekundär traumatisering kan komma att visa sig genom fysiska, emotionella och beteendemässiga uttryck.27 Enligt en översiktsartikel från 2019, kan symtomen på detta innefatta:
- Mardrömmar
- Socialt tillbakadragande
- Stressrelaterade medicinska tillstånd
Sekundär traumatisering kan drabba personer som är i kontakt med traumadrabbade eller som bevittnar traumatiska händelser, särskilt på en upprepad basis.28 Av denna anledning är sekundär traumatisering vanligt bland yrkesverksamma som hjälper andra, såsom terapeuter, socialarbetare, poliser, brandmän, ambulanspersonal, lärare och läkare.
Stress, trauma, och arbete: Hur tar vi hand om oss själva?
Vad är sekundärt eller arbetsrelaterat trauma? Denna video introducerar sekundär traumatisering och dess möjliga effekter på arbete och privatliv. Den erbjuder också några tekniker för att hantera arbetsrelaterad stress och trauma.
Den följande checklistan innehåller fler tecken att vara uppmärksam på.29 De saker som nämns på listan betyder inte nödvändigtvis att du lider av utbrändhet eller sekundär traumatisering. Ett jakande svar på någon av frågorna kan vara ett tecken på att du behöver prata med någon för att få stöd.
Checklista för utbrändhet och sekundär traumatisering
- Har dina relationer med nära vänner, familj, barn eller partner förändrats till det sämre?
- Känner du dig mer irriterad, orolig, upprörd eller ”snäser” åt andra oftare än vanligt?
- Är du orolig för din arbetsinsats?
- Undviker du eller känner du dig ångestfylld inför att engagera dig i arbete, klienter eller patienter?
- Märker du humörsvängningar eller känner du att dina känslor ibland är utom din kontroll?
- Känner du dig apatisk, ledsen, energilös, utmattad utan anledning, eller som om du ”spårar ur” från saker omkring dig när du är stressad?
- Blir du lättare trött eller får du fler förkylningar eller infektioner än vanligt?
- Känner du dig osäker eller orolig för din säkerhet?
- Tröstar du dig på sätt som kan dämpa dina känslor eller orsaka mer stress senare, som exempelvis tanklöst ätande, alkohol- eller drogbruk, eller rökning?
- Känner du att du har förlorat hoppet, eller att det inte finns någon ”godhet” i mänskligheten?
- Har du mardrömmar, dålig sömn, påträngande tankar eller bilder som är störande?
- Kontrollera din andning under dagen — är den ofta över 15 andetag per minut? Eller under sju? Är detta kopplat till tankar på arbetet, eller andra stressutlösande faktorer?
Fallstudie: Egenvård inom hälso- och sjukvårdssektorn i fall av VIN
Emma är en läkare som arbetar på akutmottagningen på ett stort sjukhus. Hon möter regelbundet våldsutsatta som behöver medicinsk hjälp. I sin roll fokuserar hon på att behandla de fysiska skadorna hos patienterna och säkerställa att de får nödvändigt stöd.
Som läkare är Emma van vid att arbeta i stressiga och känslomässigt påfrestande situationer. Hon har lärt sig att förbli professionell samtidigt som hon tar hand om sina patienters behov. Hon känner sig dock ofta överväldigad av antalet patienter hon måste behandla och de allvarliga skadorna hon bevittnar. Hon inser att hon alltmer känner sig utmattad och att hon ofta känner skuld när hon tar pauser eller söker hjälp.
Reflektionsövning
(1) Vilka utmaningar upplever Emma som läkare på akutmottagningen när hon arbetar med våldsutsatta?
(2) Varför kan det vara utmanande för vårdpersonal som Emma att engagera sig i egenvård? Vilka faktorer kan hjälpa Emma att inse sitt behov av stöd, och hur kan hon uppmuntras att söka och acceptera hjälp?
(3) Hur kan försummad egenvård, som att inte ta pauser på arbetet, påverka Emmas prestation och välbefinnande?
(4) Vilka steg kan Emma ta för att förbättra sin egenvård?
(5) Hur kan arbetsmiljön inom vårdsektorn förbättras för att hjälpa vårdpersonal som Emma att förbättra sin egenvård?
(6) Vilka resurser och stödmekanismer skulle vara hjälpsamma för vårdpersonal i liknande situationer för att förbättra deras egenvård?
Exempel
(1) Emma konfronteras med ett flertal utmaningar relaterat till egenvård såsom:
- Emotionell börda: Att bevittna allvarliga skador och trauma som våldsutsatta personer upplever kan vara känslomässigt dränerande.
- Hög arbetsbelastning: Det stora antalet patienter och deras akuta behov kan vara överväldigande.
- Press att prestera: Att upprätthålla en hög vårdstandard under press kan vara stressande.
- Känslor av hjälplöshet: Emma kan känna sig frustrerad om hon upplever att hon inte kan göra tillräckligt för att hjälpa sina patienter bortom deras omedelbara fysiska skador.
- Sekundär traumatisering: Upprepad exponering för utsattas berättelser och lidande kan leda till sekundär traumatisering.
(2) Hälso- och sjukvårdspersonal som Emma kan ha utmaningar med egenvård såsom:
- Upplevelse av att vara svag: Att söka hjälp eller ta pauser kan uppfattas som ett tecken på svaghet eller oförmåga att hantera jobbet.
- Arbetskultur: Det finns ofta en implicit förväntan inom vården att prioritera patientvård framför personliga behov.
- Tidspress: Det krävande arbetet på en akutmottagning lämnar lite tid för pauser eller egenvårdsaktiviteter.
- Skamkänslor: Emma kan känna sig skyldig för att ta tid för sig själv när patienter behöver vård.
Faktorer som skulle kunna hjälpa Emma att inse sitt behov av egenvård:
- Fysiska symtom: Trötthet, huvudvärk eller andra stressrelaterade symtom.
- Psykologiska symtom: Ökad irritabilitet, ångest eller känsla av att vara distanserad från sitt arbete.
- Feedback från kollegor: Kollegor som märker förändringar i hennes beteende eller prestation kan uppmana henne att reflektera över sitt välbefinnande.
- Utbildning och träning
- Medvetenhetsprogram om vikten av egenvård och att känna igen symptom på utmattning.
Emma kan uppmuntras att söka och ta emot hjälp genom:
- Stöttande ledarskap: Uppmuntran från chefer och en stödjande arbetskultur.
- Kollegialt stöd: Bygga ett nätverk av kollegor som kan erbjuda ömsesidigt stöd och förståelse.
- Tillgång till professionell hjälp: Tillgång till rådgivningstjänster.
(3) Brist på egenvård kan påverka Emmas prestation och välbefinnande avsevärt avseende
- Fysiska hälsoproblem: Ökad risk för sjukdomar på grund av stress och brist på vila.
- Psykiska hälsoproblem: Ökad risk för ångest, depression och andra psykiska problem.
- Utmattning: Emotionell utmattning, känsla av att inte vara sig själv och minskad känsla av personlig prestation.
- Minskad prestation: Minskat fokus, beslutsfattande och förmåga att ge vård.
(4) Emma kan göra flera saker för att möjliggöra egenvård såsom:
- Regelbundna pauser: Säkerställa att hon tar regelbundna pauser under sina arbetspass för att vila och återhämta sig.
- Hälsosam livsstil: Upprätthålla en hälsosam kost, motionera regelbundet och få tillräckligt med sömn.
- Mindfulnessövningar: Utöva mindfulness, meditation eller avslappningstekniker för att hantera stress.
- Professionellt stöd: Sökande av rådgivning eller terapi för att bearbeta sina upplevelser och känslor.
- Gränser: Sätta gränser för att effektivt balansera arbete och privatliv.
(5) För att hjälpa vårdpersonal som Emma att förbättra sin egenvård, kan arbetsmiljön förbättras genom:
- En stödjande kultur: Uppmuntra öppna diskussioner om egenvård och psykisk hälsa.
- Flextid: Införa flexibla arbetsscheman för att möjliggöra vila och återhämtning.
- Hälsoprogram: Erbjuda tillgång till hälsoprogram, inklusive fitnessklasser, resurser för psykisk hälsa och workshops om stresshantering.
- Kollegialt stöd: Etablera gruppstöd där personalen kan dela erfarenheter och coping-strategier.
- Ledarskapsutbildning: Utbilda chefer att känna igen tecken på utmattning och stödja sina team effektivt.
(6) Resurser och stödmekanismer som kan vara användbara för vårdpersonal inkluderar:
- Rådgivning och stödtjänster: Erbjuda konfidentiella rådgivningstjänster och stöd.
- Professionell rådgivning: Tillgång till professionella rådgivare som är specialiserade på att arbeta med vårdpersonal.
- Träning och workshops: Regelbundna utbildningar om stresshantering, resiliens och egenvård
- Peer support-grupper: Underlätta grupper för stöd bland kollegor för att dela erfarenheter och strategier.
- Sabbatsledighet: Erbjuda möjligheter till sabbatsår eller liknande för att möjliggöra längre återhämtningstid.
- Tillgång till träningsanläggningar: Tillhandahålla träningsanläggningar på arbetsplatsen, såsom gym, avslappningsrum och tysta utrymmen.
Källor
- Word Health Organization. 2022. Self-care interventions for health. https://www.who.int/news-room/questions-and-answers/item/self-care-interventions-for-health ↩︎
- Ferreira, E., Figueiredo, A. S., and Santos, A. 2023. Understanding the Emotional Impact and Coping Strategies of Professionals Working with Domestic Violence Victims. Social Sciences 12(9), 525. https://doi.org/10.3390/socsci12090525 ↩︎
- Ferreira, E., Figueiredo, A. S., and Santos, A. 2023. Understanding the Emotional Impact and Coping Strategies of Professionals Working with Domestic Violence Victims. Social Sciences 12(9), 525. https://doi.org/10.3390/socsci12090525 ↩︎
- American Psychological Association (APA). 2018. APA Dictionary of Psychology. Resilience. https://dictionary.apa.org/resilience ↩︎
- Mind. 2022. Stress. Managing stress and building resilience. https://www.mind.org.uk/information-support/types-of-mental-health-problems/stress/managing-stress-and-building-resilience/ ↩︎
- Therapist Aid. 2018. Self-Care Assessment. https://www.therapistaid.com/worksheets/self-care-assessment ↩︎
- Homeless and Housing Resource Center (HHRC). 2023. Self-Assessment Tool: Self-Care. https://hhrctraining.org/system/files/paragraphs/download-file/file/2022-06/HHRC%20Handout_Self%20Care%20Assessment%20Tool%20-%20Updated_508.pdf ↩︎
- Equal + Safe. 2024. Prioritising your wellbeing. https://safeandequal.org.au/working-in-family-violence/wellbeing-self-care-sustainability/prioritising-your-wellbeing/ ↩︎
- 1800 Respect. 2024. Wellbeing and self-care. https://www.1800respect.org.au/resources-and-tools/wellbeing-and-self-care ↩︎
- 1800 Respect. 2024. Preventing work-induced stress and trauma. https://www.1800respect.org.au/resources-and-tools/work-induced-stress-and-trauma/preventing ↩︎
- Equal + Safe. 2024. Employer responsibilities. https://safeandequal.org.au/working-in-family-violence/wellbeing-self-care-sustainability/employer-responsibilities/ ↩︎
- Homeless and Housing Resource Center (HHRC). 2023. Self-Assessment Tool: Self-Care. https://hhrctraining.org/system/files/paragraphs/download-file/file/2022-06/HHRC%20Handout_Self%20Care%20Assessment%20Tool%20-%20Updated_508.pdf ↩︎
- Monash Gender and Family Violence Prevention Centre, Domestic Violence Victoria & Domestic Violence Resource Centre Victoria. 2021. Best Practice Guidelines: Supporting the Wellbeing of Family Violence Workers During Times of Emergency and Crisis. Monash Gender and Family Violence Prevention Centre, Monash University, Victoria, Australia.
https://bridges.monash.edu/articles/online_resource/Best_Practice_Guidelines_Supporting_the_Wellbeing_of_Family_Violence_Workers_During_Times_of_Emergency_and_Crisis/14605005 ↩︎ - 1800 Respect. 2024. Preventing work-induced stress and trauma. https://www.1800respect.org.au/resources-and-tools/work-induced-stress-and-trauma/preventing ↩︎
- World Health Organization. 2023. Stress. https://www.who.int/news-room/questions-and-answers/item/stress ↩︎
- Mental Health Foundation. 2023. Stress. https://www.mentalhealth.org.uk/explore-mental-health/a-z-topics/stress ↩︎
- Mind. 2022. Stress. What is stress? https://www.mind.org.uk/information-support/types-of-mental-health-problems/stress/what-is-stress/ ↩︎
- Mind. 2022. Stress. Signs and symptoms of stress. https://www.mind.org.uk/information-support/types-of-mental-health-problems/stress/signs-and-symptoms-of-stress/ ↩︎
- Mind. 2022. Stress. Signs and symptoms of stress. https://www.mind.org.uk/information-support/types-of-mental-health-problems/stress/signs-and-symptoms-of-stress/ ↩︎
- Mind. 2022. Stress. Signs and symptoms of stress. https://www.mind.org.uk/information-support/types-of-mental-health-problems/stress/signs-and-symptoms-of-stress/ ↩︎
- Mind. 2022. Stress. What causes stress? https://www.mind.org.uk/information-support/types-of-mental-health-problems/stress/causes-of-stress/ ↩︎
- National Library of Medicine. 2020. Depression: What is burnout? https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK279286/ ↩︎
- National Library of Medicine. 2020. Depression: What is burnout? https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK279286/ ↩︎
- Maslach, Christina & Jackson, Susan. 1981. The Measurement of Experienced Burnout. Journal of Organizational Behavior. 2. 99 – 113. https://www.researchgate.net/publication/227634716_The_Measurement_of_Experienced_Burnout ↩︎
- Hilfe-Portal Sexueller Missbrauch. 2024. Trauma. https://www.hilfe-portal-missbrauch.de/en/good-to-know/trauma ↩︎
- PsychCentral. 2022. What Is Vicarious Trauma? https://psychcentral.com/health/vicarious-trauma ↩︎
- PsychCentral. 2022. What Is Vicarious Trauma? https://psychcentral.com/health/vicarious-trauma ↩︎
- Branson, D. C. 2019. Vicarious trauma, themes in research, and terminology: A review of literature. Traumatology, 25(1), 2–10. https://doi.org/10.1037/trm0000161 ↩︎
- 1800 Respect. 2024. Checklist for work-induced stress and trauma. https://www.1800respect.org.au/resources-and-tools/work-induced-stress-and-trauma/checklist ↩︎